Kina begärde under 2018 en kinesisk medborgare utlämnad från Sverige för lagföring av allvarlig ekonomisk brottslighet. Till utlämningsframställningen fogades ett häktningsbeslut och en utredning som bl.a. innehöll domar mot, och förhör med, personer som varit inblandade i den påstådda brottsligheten.
Det är Högsta domstolens uppgift att yttra sig till regeringen i frågan om det föreligger hinder enligt 1–10 §§ 1957 års lag om utlämning för brott mot att personen utlämnas till Kina. Högsta domstolen ska även granska om en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen. Om Högsta domstolen finner att det finns hinder enligt utlämningslagen, får utlämning inte ske. Högsta domstolen har nu avgivit sitt yttrande. Innehållet kan sammanfattas så här:
Högsta domstolen har funnit att det i och för sig finns sannolika skäl för att den eftersökta personen har begått i vart fall fyra av de påstådda gärningarna, som begicks 2010 eller 2011. För den femte gärningen, som ska ha förövats 2008, finns hinder mot utlämning på grund av preskription.
Med hänsyn till den eftersöktes politiska engagemang och med beaktande av vad som är känt om Kinas förhållningssätt till oppositionell aktivitet finns det enligt Högsta domstolen en risk för att han i Kina kommer att utsättas för förföljelse av politiska skäl. Det finns därför ett generellt hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen.
Högsta domstolen bedömer också att det finns en verklig risk för att den eftersökte kommer att dömas till döden och utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det finns också en risk för att han kommer att bli föremål för en rättegång som påtagligt avviker från de krav på en rättvis rättegång som uppställs i Europakonventionen. Vid den bedömningen har det inte ansetts att en eventuell försäkran från Kina att mannen inte kommer att utsättas för behandling i strid med Europakonventionen kan ges någon avgörande betydelse. Här har det beaktats bl.a. att det är svårt att kontrollera att försäkringar av detta slag efterlevs. Justitierådet Petter Asp säger om yttrandet:
– Högsta domstolen gör kort sagt bedömningen att det finns en risk för både att han ska utsättas för förföljelse på grund av sin politiska aktivitet och att han ska utsättas för behandling i strid med Europakonventionen. Under de förutsättningarna kan utlämning inte ske.
Högsta domstolen beslutade redan den 19 juni 2019 att mannen inte längre skulle vara häktad i utlämningsärendet.