Domstolsverket logotyp

Tufft ekonomiskt läge för migrationsdomstolarna

Regeringen har idag presenterat budgetpropositionen för 2020. Sedan tidigare har varit känt att Sveriges Domstolar får en ramökning med 280 miljoner kronor från 2020.

Många domstolar runt om i landet har en tuff arbetsbörda och en ansträngd ekonomi. De senaste årens satsningar på polis och åklagare märks genom att antalet mål som strömmar in till domstolarna är på de högsta nivåerna under hela 2000-talet. Antalet inkomna mål till tingsrätterna har i år ökat med sju procent, drygt 8 000 mål, jämfört med samma period i fjol. Även på förvaltningsdomstolarna har måltillströmningen ökat under flera år. Det totala antalet balanserade mål, det vill säga mål som väntar på att avgöras, har under det senaste året ökat med nio procent, migrationsdomstolarna exkluderade.

- Det är bra att regeringen satsar på hela rättskedjan och resurstillskottet till Sveriges Domstolar är självfallet positivt och viktigt för verksamheten, men det är betydligt mindre än de 550 miljoner kronor som vi hade yrkat, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör på Domstolsverket.

Anslaget för migrationsdomstolarnas verksamhet tillförs 122 miljoner kronor 2020 i höstens budgetproposition. Det innebär att skillnaden mellan anslagsnivån 2020 och beräknat behov är 178 miljoner kronor. För åren 2021 och 2022 är ökningen av anslaget 104 miljoner kronor respektive 81 miljoner kronor jämfört med anslaget i budget 2019.

- Dessa tillskott är betydligt mindre än de behov av ytterligare medel som Domstolsverket beräknat och redovisat i prognoser och underlag till regeringen. Detta innebär att migrationsdomstolarna måste ställa om sina organisationer till en bemanning som anpassas till de anslag som tilldelas omgående, avslutar Leif Eriksson.

Kontakt

Domstolsverkets presstjänst