Domstolsverkets logotyp
 

Mycket ansträngt läge för migrationsdomstolarna

Migrationsdomstolarnas balanser väntas öka under perioden 2021–2022, och målen kommer fortsatt ta mycket lång tid att avgöra. Bakgrunden är att migrationsdomstolarna har fått betydligt lägre anslag än det resursbehov som Domstolsverket har beräknat och presenterat. Detta framgår i den prognos som lämnats in till regeringen.

Domstolsverket har lämnat sin prognos till regeringen. Prognosen visar att migrationsdomstolarnas balanser väntas öka under perioden 2021–2022 och att omloppstiderna därmed riskerar fortsätta vara mycket långa. De ökande balanserna är en konsekvens av att migrationsdomstolarna i budgetpropositionen har fått avsevärt lägre anslag än det resursbehov som Domstolsverket har beräknat och presenterat i tidigare prognoser till regeringen.

Migrationsdomstolarna kommer, till följd av detta, att behöva minska sin bemanning markant. Det innebär att domstolarnas produktivitet kommer att minska, med färre avgjorda mål som följd.

- För domstolarna innebär situationen självklart stora påfrestningar med tanke på att bemanningen måste minskas. Inte minst drabbar det enskilda asylsökande som behöver vänta länge på avgörande beslut, säger Martin Holmgren, generaldirektör för Domstolsverket.

Mot denna bakgrund påtalar Domstolsverket behovet av anslagsförstärkningar till migrationsdomstolarna. Domstolsverkets preliminära bedömning är att det krävs 200 miljoner kronor i tillskott till migrationsdomstolarna för år 2020.

- Det är viktigt att betona att vi också ser långsiktiga negativa konsekvenser. När väl tillgängliga resurser har minskat tar det lång tid att återigen bygga upp en effektiv produktion. Därför påtalar Domstolsverket behovet av att så snart som möjligt få besked i frågan om ytterligare anslagsförstärkningar för 2020, säger Martin Holmgren.