Högsta förvaltningsdomstolen logotyp

Dom i mål om inkomstskatt m.m.

Mål: 3573-18
Innebörden av Skatteverkets kommunikationsskyldighet.

Utgångspunkten vid Skatteverkets ärendehantering är att den skattskyldige ska få tillfälle att yttra sig över alla uppgifter som någon annan tillför ärendet, s.k. kommunikation. Undantag görs emellertid bl.a. för uppgifter som saknar betydelse eller som det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att kommunicera.

Av rättspraxis följer att om Skatteverket har brustit i sin kommunikationsskyldighet så har beslutet inte tillkommit i laga ordning och ska undanröjas.

Domstolsprövningen av om ett beslut ska undanröjas på grund av brister i kommunikationen måste ta sin utgångspunkt i om den aktuella uppgiften kan anses ha legat till grund för beslutet. Att en uppgift har legat till grund för ett beslut innebär att den direkt eller indirekt har inverkat på Skatteverkets bedömning. Prövningen av om så är fallet får normalt sett göras utifrån beslutets motivering, där de rättsliga och sakliga förhållanden som har lagts till grund för avgörandet kan jämföras med de uppgifter som den enskilde har fått tillfälle att yttra sig över. Det förhållandet att en uppgift har haft betydelse under ett visst skede av handläggningen innebär alltså inte nödvändigtvis att den fortfarande var relevant för beslutsfattandet när ärendet avgjordes.

I det aktuella målet hade Skatteverket tillfört ärendet uppgifter från tredje man, utan att kommunicera detta med den skattskyldige. Dessa uppgifter hade dock inte getts någon självständig betydelse för beslutet i jämförelse med det material som kommunicerats med den skattskyldige eller de uppgifter som hon själv lämnat till myndigheten. Uppgifterna kunde alltså inte anses direkt eller indirekt ha lagts till grund för Skatteverkets slutliga ställningstagande. Skatteverket hade således inte brustit i sin kommunikationsskyldighet.

I målet hade Skatteverket och domstolarna bedömt att den skattskyldige varit verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag och att andelarna i detta därmed varit s.k. kvalificerade andelar. Det innebär att utdelning från och kapitalvinst vid försäljning av andelarna i företaget delvis ska tas upp i inkomstslaget tjänst istället för i inkomstslaget kapital. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg dock att Skatteverket inte gjort sannolikt att den skattskyldige varit verksam i betydande omfattning i företaget. Hennes andelar skulle därför inte anses ha varit kvalificerade och både utdelningen och kapitalvinsten ska därmed beskattas enbart i inkomstslaget kapital.

Bifogade filer

Nyhetstyp

Kontakt

Jenny BjörstrandJustitiesekreterare

Hoppa till innehåll

Bifogade filer