Högsta förvaltningsdomstolens logotyp
 

Dom i mål om omhändertagande av vapen

Mål: 6053-18
En anmälan från en läkare om att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen utgör ett tillräckligt underlag för Polismyndigheten att besluta om omhändertagande av patientens skjutvapen med tillhörande ammunition och tillståndsbevis, om det vid tidpunkten för beslutet inte framkommit några omständigheter som talar i en annan riktning.

Polismyndigheten beslutade att omhänderta en vapeninnehavares skjutvapen med tillhörande ammunition och tillståndsbevis efter att en läkare bedömt att denne av medicinska skäl var olämplig att inneha skjutvapen och anmält detta till Polismyndigheten. Av anmälan framgick inte vilka omständigheter som legat till grund för läkarens bedömning av olämpligheten.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att omfattningen av en förvaltningsmyndighets utredningsansvar varierar beroende på om det är fråga om ett interimistiskt beslut eller ett slutligt beslut. Syftet med ett omhändertagande är att tillfälligt förhindra innehav av vapen för undvikande av våldsbrott och olyckor med vapnet och t.o.m. ett kort dröjsmål med dess genomförandet kan motverka det syftet. Myndigheten har därför ett begränsat utrymme för ytterligare utredningsinsatser. Då en anmälan förutsätts ske endast i de fall det verkligen är motiverat och om det inte framkommit omständigheter som talar i en annan riktning utgör en anmälan från en läkare mot den bakgrunden ett tillräckligt underlag för Polismyndigheten att besluta om omhändertagande.