Talma sameby har i målet yrkat att staten ska förpliktas att betala ideellt skadestånd till samebyn med 1,2 miljoner kr jämte ränta.
Bakgrunden är att Talma sameby på grund av sedvänja har renskötselrätt till vissa områden – Boldnu- och Báhcejeahkálområdena – vid Torne träsk. I en konvention mellan Sverige och Norge som gällde under tiden 1972–2002 föreskrevs att områdena fick användas för norsk renbetning men däremot inte för svensk renbetning. Genom antagandet av en lag 2002 förlängdes konventionens giltighetstid med tre år. Talma sameby har i målet gjort gällande att staten genom antagandet av lagen på flera sätt har överträtt regeringsformen och Europakonventionen och att samebyn har rätt till ersättning för kränkningarna.
Sedan Stockholms tingsrätt i juni 2018 bifallit Talma samebys talan har hovrätten i dag fastställt tingsrättens dom.
Hovrätten har, liksom tingsrätten, gjort bedömningen att 2002 års lag inte är förenlig med regeringsformens krav på lagars generalitet och att den strider mot förbudet för riksdagen att fullgöra förvaltningsuppgifter. Begränsningen av Talma samebys renskötselrätt har inte heller varit förenlig med rätten till egendomsskydd i regeringsformen och Europakonventionen.
2002 års lag har vidare inneburit att Talma sameby saknade möjlighet att få en domstolsprövning när det gäller inskränkningen av sina rättigheter. En överträdelse har därför skett av rätten till en rättvis rättegång. Dessutom har det varit fråga om en sådan särbehandling av Talma sameby som inneburit en otillåten diskriminering i strid mot regeringsformen och Europakonventionen.
Sammantaget innebär hovrättens dom att staten ska betala det belopp som Talma sameby har begärt.