Högsta förvaltningsdomstolens logotyp
 

Dom i mål om förhandsbesked om inkomstskatt

Mål: 6472-19
Fråga om en person som lämnar en gåva i form av aktier till en stiftelse ska utdelningsbeskattas på grund av att aktiegåvan är ett led i ett förutbestämt förfarande som innefattar att aktier ska lösas in eller att det bolag som har gett ut dem ska likvideras sedan gåvan fullbordats.

Allmänt gäller att beskattning ska ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd oavsett den beteckning de åsatts. En sådan bedömning kan avse inte bara en enstaka rättshandling utan också den sammantagna innebörden av flera rättshandlingar. Även om den verkliga innebörden av en rättshandling inte kan anses vara en annan än den som den ger uttryck för ska man vidare under vissa förutsättningar bortse från rättshandlingen med tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt. Enligt praxis kan en aktieägare i regel ge bort sina aktier till en stiftelse utan skattekonsekvenser. Däremot behandlas vid inkomstbeskattningen en förmögenhetsöverföring som inte är affärsmässigt motiverad från ett aktiebolag till en stiftelse som utdelning till ägarna i aktiebolaget.

Målet i Högsta förvaltningsdomstolen gällde frågan om en person som lämnar en gåva i form av aktier till en stiftelse ska utdelningsbeskattas på grund av att aktiegåvan är ett led i ett förutbestämt förfarande som innefattar att aktier ska lösas in eller att det bolag som har gett ut dem ska likvideras sedan gåvan fullbordats. Vad domstolen hade att bedöma var således om aktieöverlåtelserna enligt de aktuella förfarandena skulle behandlas enligt huvudregeln i praxis eller om förfarandena skulle anses innefatta en förmögenhetsöverföring från bolaget till stiftelsen.

Högsta förvaltningsdomstolen fann att omständigheterna inte var sådana att det fanns grund för att utdelningsbeskatta aktieägaren med hänvisning till att den verkliga innebörden av rättshandlingarna var en annan än vad de gav uttryck för. Vid bedömningen beaktades bl.a. att förfarandena inte utgjorde tillfälliga dispositioner i den bemärkelsen att fråga var om rättshandlingar som neutraliserar varandra och i slutänden leder till ett oförändrat ägande i bolaget. Inte heller skatteflyktslagen ansågs tillämplig på förfarandena.