Förvaltningsrätten betraktar makar som vårdnadshavare med tillämpning av amerikansk lag

Publicerad 2021-03-01 av Förvaltningsrätten i Stockholm

Mål: 2091-21

Förvaltningsrätten har till Skatteverket återförvisat ett mål om förvärv av personnamn avseende ett barn som fötts genom ett surrogatarrangemang i Kalifornien. Skatteverket avvisade ansökan utan prövning i sak med hänvisning till att makarna som stod för ansökan – trots att de är barnets rättsliga föräldrar – inte ansågs vara dess vårdnadshavare enligt svensk lag.

Kort bakgrund

Makarna, som är bosatta i USA, har genom en amerikansk dom förklarats vara barnets rättsliga föräldrar och vårdnadshavare och det är också de som utövar den faktiska vårdnaden. Genom ett beslut från Nacka tingsrätt har den amerikanska domen i sin tur förklarats gälla i Sverige såvitt avser frågan om faderskap. Då frågan om vårdnad inte per automatik följer av den om föräldraskap, och det i svensk materiell lagstiftning saknas stöd för att makarna skulle ha den rättsliga vårdnaden av barnet, ansåg Skatteverket att surrogatmodern och hennes make alltjämt ska betraktas som barnets vårdnadshavare. Då rätten att företräda ett barn i sammanhanget är reserverat dess vårdnadshavare togs makarnas ansökan inte upp till prövning.

Förvaltningsrättens bedömning

Genom den amerikanska domen fastställdes en överenskommelse mellan de i målet aktuella makarna respektive surrogatmodern och hennes make. Även då det saknas lagstöd för att domen ska erkännas i Sverige med avseende på vårdnadsfrågan följer det av 1996 års Haagkonvention att tilldelningen av vårdnad genom en överenskommelse av aktuellt slag lyder under lagen i det land där barnet hade sin hemvist vid födseln, vilket i detta fall var USA. Eftersom överenskommelsen är giltig enligt amerikansk lag gäller den också i fråga om den legala vårdnaden i Sverige.

- Surrogatarrangemang som sker i utlandet kan i många fall ge upphov till rättliga problem, då olika länder har markant olika regelverk på just detta område. Som regel är det dock hemvistlandets lagstiftning som sätter ramarna för överenskommelser om vårdnad av barn på frivillig basis. Det gäller även när det är fråga om svenska medborgare som är bosatta i utlandet, säger Peter Lif, chefsrådman.

Faktaruta

Rättsliga föräldrar – Den eller de som juridiskt anses vara ett barns föräldrar. En rättslig förälder kan vara antingen barnets rättsliga mor eller rättliga far. Den som föder ett barn anses enligt svensk rätt vara barnets rättsliga mor, oberoende av genetiskt släktskap. En kvinna som föder ett barn med användande av donerade könsceller anses således fortfarande vara barnets rättsliga mor. Barnets rättsliga far anses i sin tur som huvudregel vara den som är genetisk far till barnet. Om den som registrerats som rättslig far visar sig inte vara den genetiska fadern kan det rättsliga faderskapet normalt ändras av domstol. Rättsligt föräldraskap kan även förvärvas genom adoption.

Vårdnadshavare – Den eller de som har det juridiska ansvaret att sörja för omvårdnaden av ett barn. De som innehar den legala vårdnaden har också rätt att tillvarata barnets intressen och föra dess talan i olika sammanhang. Den som är rättslig förälder till ett barn behöver inte nödvändigtvis vara dess vårdnadshavare, men har typiskt sett rätt att göra anspråk på vårdnaden om han eller hon så önskar genom ansökan eller anmälan hos ansvarig myndighet. Annan än ett barns rättsliga föräldrar kan typiskt sett inte bli vårdnadshavare med mindre än att båda föräldrarna är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden.

Tillämplig lag – I gränsöverskridande situationer finns det särskilda regler som avgör vilket lands lagstiftning som ska tillämpas på olika frågor, s.k. lagvalsregler. Den tillämpliga lagstiftningen sammanfaller inte nödvändigtvis med vilket lands myndigheter som står för själva tillämpningen. Därför kan situationen uppstå att en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet är bunden av utländska lagbestämmelser, som då gäller istället för sina svenska motsvarigheter.