Tingsrätten konstaterar i sina domskäl att utredningen i målet visar att den personliga assistenten berövades livet genom minst åtta hugg eller stick med en kniv eller ett knivliknande föremål och att han dog inom loppet av några minuter.
Tingsrätten kommer vidare fram till att utredningen entydigt ger besked om att det endast kan ha varit kvinnan som befann sig i den avlidnes närhet när han attackerades och att det därför måste vara kvinnan som utfört gärningen.
Tingsrätten anser dessutom att den berättelse som kvinnan lämnat om att hon befann sig i lägenheten på grund av hot från två andra män i sig är osannolik och att den dessutom på flera punkter inte är förenlig med den tekniska utredningen i målet. Tingsrätten dömer därför kvinnan för mord.
Vid bestämmande av påföljden beaktar tingsrätten att mordet innefattat vissa försvårande omständigheter: att mordet skett för att dölja eller främja annan brottslighet, då kvinnans syfte med att ta sig till lägenheten uppenbarligen varit att komma över pengar från en brukare, samt att mordet skett med direkt avsikt att beröva assistenten livet.
Tingsrätten bedömer emellertid inte att mordet är av så kvalificerad art att påföljden ska bestämmas till livstid, men däremot att fängelsestraffets längd ska vara längre än vad som är utgångspunkten vid straffmätning för mord. Tingsrätten dömer henne därför till det längsta tidsbestämda straff som kan utdömas för ett mord.
Kvinnan döms också för viss annan brottslighet. Den avlidnes närstående tillerkänns genom domen skadestånd för det lidande de utsatts för genom mordet. Det beslutas dessutom att kvinnan ska stanna kvar i häkte.