Göteborgs tingsrätts logotyp
 

Tingsrätten dömer en sjuttonåring för mord och mordförsök i Biskopsgården

Mål: B 11160-21
Sjuttonåringen döms mot sitt nekande för att ha dödat polismannen Andreas Danman och för att ha försökt döda en person med koppling till gängkonflikten i Biskopsgården till fängelse i åtta år.

Åklagaren har påstått att en gärningsman på kvällen den 30 juni 2021 anlände till Höstvädersgatan i södra Biskopsgården och där först försökte döda tre personer som fanns på en innergård och att han därefter i korsningen Höstvädersgatan/Stormvädersgatan avlossade skott som dödade Andreas Danman. Tingsrätten anser att åklagaren genom bevisning i form av bl.a. DNA, övervakningsfilmer och vittnesuppgifter om gärningsmannens signalement har styrkt att det är sjuttonåringen som är gärningsman. Åklagaren har också bevisat att motivet att söka upp personerna på innergården var den pågående konflikten i Biskopsgården mellan olika kriminella nätverk. Det är dock enligt tingsrätten inte bevisat mer än att sjuttonåringen angripit en av de tre personerna på innergården.

Tingsrätten anser inte heller att det är bevisat att sjuttonåringen uppfattat att Andreas Danman var polis och det har inte heller framkommit något motiv att angripa honom eller polisen i allmänhet.

Utgångspunkten vid påföljdsvalet för så allvarlig brottslighet för en så ung person är att påföljden ska bestämmas till sluten ungdomsvård.

”I det här fallet är omständigheterna så försvårande att mordet i sig skulle ge livstids fängelse för en vuxen person och därtill kommer mordförsöket. Sluten ungdomsvård är då inte tillräckligt ingripande utan påföljden ska bestämmas till fängelse”, säger rättens ordförande, lagmannen Göran Lundahl.

Vid bedömningen av straffets längd ska gärningsmannens ungdom beaktas. Det gör att fängelsestraffet ska bestämmas till åtta års fängelse.

Sjuttonåringen ska också betala skadestånd till Andreas Danmans efterlevande med de belopp de har begärt. Tingsrätten är enig i sin bedömning.

FAKTARUTA

SLUTEN UNGDOMSVÅRD

Har någon begått brott innan han eller hon fyllt arton år och finner rätten att påföljden bör bestämmas till fängelse, ska den i stället bestämma påföljden till sluten ungdomsvård under viss tid. Detta gäller dock inte om det, med hänsyn till den tilltalades ålder vid lagföringen eller annan omständighet, finns särskilda skäl däremot.

Rätten får bestämma tiden för sluten ungdomsvård till lägst fjorton dagar och högst fyra år. Eftersom systemet med villkorlig frigivning från fängelse efter två tredjedelar av strafftiden inte tillämpas vid sluten ungdomsvård motsvarar frihetsberövandet som längst ett fängelsestraff om sex år.

STRAFFREDUKTION PÅ GRUND AV UNGDOM

Har någon begått brott innan han eller hon fyllt tjugoett år, ska hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet.

I praxis har straffreduktionen för en person som är 18 år vid gärningen ansetts motsvara ungefär hälften och för en person som är 17 år vid gärningen ungefär en tredjedel av straffvärdet för en vuxen person, dvs. som vid gärningen är äldre än 21 år (se t.ex avgörandet från Högsta domstolen NJA 2000 s. 421).

Riksdagen har nyligen antagit lagstiftning som innebär att straffreduktionen på grund av ungdom inte ska tillämpas i vissa fall för personer som är mellan 18 år och 20 år vid gärningstillfället. Den lagstiftningen träder i kraft den 2 januari 2022.