Elnäten i Sverige bedrivs som naturliga monopol och elanvändare kan inte välja nätföretag. Nätverksamheten är dock reglerad genom ellagen (1997:857). Vart fjärde år ska Energimarknadsinspektionen besluta om ett nätföretags intäktsram för kommande fyra år. När myndigheten fastställer intäktsramen beaktas företagets kapitalkostnader och löpande kostnader. I kapitalkostnaderna ingår bl.a. sådan avkastning som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar.
Energimarknadsinspektionen har beslutat om intäktsram för perioden 2020–2023. När myndigheten beräknade avkastningen tillämpades nya bestämmelser i förordningen (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet. Majoriteten av Sveriges nätföretag överklagade till Förvaltningsrätten i Linköping, som i huvudsak biföll deras överklaganden. Energimarknadsinspektionen överklagade till kammarrätten.
Genom dagens domar konstaterar kammarrätten att de nya bestämmelserna i förordningen inte strider mot ellagen, men däremot mot unionsrätten. Målen ska därför åter till Energimarknadsinspektionen som ska fastställa nya intäktsramar. Vid den nya beräkningen ska myndigheten agera inom de ramar som det unionsrättsliga regelverket ställer upp.
”Kammarrättens domar innebär inte att domstolen tar ställning till vilka intäkter som nätföretagen får ha, utan endast att Energimarknadsinspektionen inte får tillämpa de nationella beräkningsbestämmelserna avseende avkastningen. Målen ska nu åter till myndigheten för att, inom de ramar som kammarrätten har angivit, fastställa vilka intäktsramar som ska gälla. Det går därför inte att uttala sig om hur dagens domar kommer att påverka nätföretagens kunder”, säger Linda Svärd, kammarrättsråd.
Kammarrätten har även avgjort vissa företagsspecifika frågor. I bifogad dom aktualiseras samtliga frågor som kammarrätten har prövat i de 120 målen (mål nr 1211–1214-21).