Den 7 november 2020 föll en 14 kilo tung järnmeteorit ner på en fastighet i västra Uppland. Två geologer hittade meteoriten den 5 december 2020 och lämnade senare in den till Naturhistoriska riksmuseet, där den fortfarande förvaras. Fastighetsägaren, genom sitt bolag, anser sig ha bättre rätt till meteoriten än upphittarna. Bolaget har väckt talan i Uppsala tingsrätt för att få den frågan prövad.
Tingsrätten har ansett att en nyss fallen meteorit inte har någon varaktig anknytning till jorden eller fastigheten och inte heller kan förväntas finnas kvar på fastigheten under en längre tid.
– Tingsrätten gör sammantaget bedömningen att en nyss fallen meteorit inte är en del av fastigheten som den har landat på, säger rådmannen Markus Tengblad.
Parternas argumentation i målet har till stor del handlat om allemansrätten och om upphittarna med stöd av den kunnat bli ägare till meteoriten. Tingsrätten anser inte att allemansrätten är tillämplig beträffande nyss fallna meteoriter.
– En nyss fallen meteorit kan inte anses utgöra en sådan naturprodukt som omfattas av allemansrätten. Allemansrätten har däremot betydelse på det sättet att den ger en rätt för var och en att leta efter meteoriter på annans mark, så länge fastigheten inte skadas. Detta gäller oberoende av en meteorits värde, säger rådmannen Markus Tengblad.
För att någon ska bli ägare till lös egendom som inte har någon ägare krävs att egendomen tas i besittning. Fastighetsägaren kan inte anses ha fått meteoriten i sin besittning bara genom att den har landat på hans fastighet. Äganderätten tillfaller i stället den som hittat meteoriten och i samband med det tagit den i sin besittning.
Eftersom fastighetsägaren inte blivit ägare till meteoriten har bolagets talan om bättre rätt avslagits.