Vid tingsrätten genomgick mannen en rättspsykiatrisk undersökning, i vilken det konstaterades att han hade begått mordet under påverkan av en allvarlig psykisk störning och att denna hade lett till att han hade haft nedsatt förmåga att inse innebörden av gärningen.
Tingsrätten ansåg att straffvärdet för mordet hade varit fängelse på livstid om mannen inte hade varit allvarligt psykiskt störd vid gärningen. Vid bedömningen av fängelsestraffets längd tog tingsrätten i mildrande riktning hänsyn till mannens nedsatta förmåga att inse innebörden av gärningen samt att han frivilligt hade angett sig till polisen och lämnat uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen av brottet. Med hänsyn till detta dömde tingsrätten inte mannen till livstids fängelse.
I hovrätten begärde åklagaren att mannen skulle dömas till livstids fängelse för mordet. Av samma skäl som tingsrätten angett bedömer emellertid även hovrätten att mannen ska dömas till fängelse i 17 år.