Målet rör assistansersättning där de tilltalade utgörs av en brukare, fyra assistenter samt en företrädare för ett assistansbolag.
Tingsrätten har i första hand inte funnit att det är bevisat att brukaren eller någon annan vid ansökan om assistans lämnat oriktiga uppgifter om hennes hälsotillstånd eller behov av omvårdnad.
Vad gäller övrig tid i åtalet har tingsrätten funnit att periodvis har brukaren haft ett mindre assistansbehov men underlåtit att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan.
Tingsrätten har vidare funnit styrkt att tre assistenter lämnat tidsredovisningar men inte utfört något assistansarbete alls för brukaren. Detta tyder enligt tingsrätten på att brukaren haft ett mindre assistansbehov än hon vidhållit i sina räkningar till Försäkringskassan.
Då tidsredovisningar och räkningar varit felaktiga har Försäkringskassan vilseletts och betalat ut för mycket i assistansersättning till assistansbolag som administrerat brukarens assistans. Företrädare för ett av assistans-bolagen har i två fall varit medveten om att assistans aldrig utförts av assistenterna varför företrädaren dömts för grovt bidragsbrott avseende ett sammantaget belopp om 654 676 kr.
Brukaren har dömts för felaktiga räkningar avseende ej utförd assistans av tre assistenter till ett sammanlagt belopp om 1 141 314 kr.
En av assistenterna har dömts för grovt bidragsbrott avseende ej utförd assistans till ett belopp om 486 638 kr. Övriga assistenter har frikänts då inget visar att de varit medvetna om felaktigheter och inte heller medvetet fått del av någon felaktig utbetalning av lön.
Tingsrätten har dömt brukaren, en assistent och företrädaren för ett assistansbolag för grovt bidragsbrott till påföljden villkorlig dom. De har även dömts att betala skadestånd till Försäkringskassan.
Assistansbolaget, numera i konkurs, har ålagts företagsbot om 250 000 kr.
Rätten var enig.