Den 2 mars 2022 föll en pojke från en bergssluttning vid Sjumilaskolan i Biskopsgården och skadades så allvarligt att han senare avled. Det är oklart hur pojken kom ut på bergspartiet, som låg utanför skolans avgränsade skolgårdsområde. Skolgården hade ett staket som skilde den från bergsområdet. Vid händelsen hade pojkens klass lunchrast, och rastvakter fanns på plats.
Enligt åtalet hade rektorn arbetsmiljöansvar på skolan och ansågs ha brustit i att vidta tillräckliga åtgärder för att förhindra fallolyckor från berget. Åklagaren menade att hon därmed, genom oaktsamhet, orsakat pojkens död. Tingsrätten har konstaterat att rektorn hade ett övergripande arbetsmiljöansvar, men att det genom utredningen framkommit oklarheter kring huruvida ansvaret för naturelement som berget låg hos kommunens lokalförvaltning eller skolan. Dessutom har det funnits brister i delegationen av arbetsmiljöansvaret till rektorn från överordnad inom Göteborgs kommun.
Rättens ordförande, Åsa Toll, förklarar hur tingsrätten har resonerat:
- Enligt vår bedömning var det inte tydligt för rektorn att hon förväntades kartlägga risker kopplade till berget i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är inte heller bevisat att hon kände till att barn ofta klättrade på berget, trots staket, trappa och närvaro av rastvakter. Hon kan därför inte hållas ansvarig för brister i arbetsmiljön vid berget och har heller inte agerat oaktsamt. Åtalet ogillas därför.
Eftersom rektorn frikänns avslår tingsrätten målsägandenas skadeståndskrav.
Tingsrätten bedömer att ansvaret för arbetsmiljön ligger kvar hos Göteborgs kommun på grund av den ofullständiga delegeringen till rektorn. Enligt tingsrätten har arbetsmiljölagens krav inte uppfyllts gällande miljön vid berget, då riskerna för skador genom fall inte dokumenterats och integrerats i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om detta hade skett hade risken för fallolyckor kunnat hanteras, och ytterligare förebyggande åtgärder mot skador genom fall hade kunnat vidtas.
Tingsrätten har kommit fram till att agerandet har varit oaktsamt och att det har funnits ett orsakssamband mellan bristerna i arbetsmiljöarbetet och pojkens död. Därmed anser rätten att ett arbetsmiljöbrott har begåtts inom kommunens verksamhet. Även om ingen person döms för brottet, finns grund för företagsbot, eftersom kommunen inte har vidtagit de åtgärder som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet.
Rätten var enig i sin bedömning.