Polismyndigheten beslutade att återkalla en persons förordnande som ordningsvakt med hänvisning till att han inte uppfyllde kravet på lämplighet. I beslutet angavs att
ordningsvaktens bror ingick i ett kriminellt nätverk och att det fanns en risk för påverkan och lojalitetskonflikt med myndighetens uppdrag.
Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att lämplighetsprövningen ska avse ordningsvakten själv. Det är dock inte uteslutet att även omständigheter hänförliga till andra personer, såsom nära anhöriga, kan beaktas vid bedömningen. Enbart det förhållandet att en sådan person är kriminellt belastad eller ingår i ett kriminellt nätverk kan dock inte läggas till grund för slutsatsen att ordningsvakten inte är lämplig för uppdraget. För att så ska vara fallet måste det finnas konkreta omständigheter som talar för att ordningsvaktens koppling till personen i
fråga gör att ordningsvaktens lämplighet kan ifrågasättas.
De konkreta omständigheter som Polismyndigheten hade åberopat som grund för att
återkalla ordningsvaktens förordnande var att hans bror ingick i ett kriminellt nätverk, att bröderna tidigare hade varit folkbokförda på samma adress och fortfarande bodde i samma stad samt att bröderna hade kontakt med varandra. Det hade dock inte påståtts att ordningsvakten umgåtts med sin bror i kriminella miljöer eller i andra olämpliga sammanhang. Det hade inte heller påståtts att det förekommit något försök till påverkan eller uppstått någon konkret lojalitetskonflikt, och än mindre att ordningsvakten då skulle ha låtit sig påverkas eller ha agerat illojalt i förhållande till sitt uppdrag som ordningsvakt.
Högsta förvaltningsdomstolen biföll därför ordningsvaktens överklagande.