Beskattningsbara personer som bedriver s.k. blandad verksamhet, dvs. verksamhet som är föremål för mervärdesbeskattning och verksamhet som är undantagen från skatteplikt, får dra av ingående mervärdesskatt till den del skatten hänför sig till de skattepliktiga transaktionerna.
Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet HFD 2023 ref. 45 funnit att en enskild får stödja sig direkt på mervärdesskattedirektivets bestämmelser om uppdelning av den ingående skatten. Dessa bestämmelser anger att den avdragsgilla andelen ska beräknas utifrån hur stor del av den beskattningsbara personens omsättning som kan hänföras till transaktioner som medför rätt till avdrag.
En bostadsrättsförening ansökte om förhandsbesked för att få veta om föreningen, som upplåter både bostäder som omfattas av undantag från skatteplikt och lokaler som är föremål för frivillig beskattning, får fördela den ingående skatten med tillämpning av direktivets omsättningsmetod. Skatterättsnämnden fann att föreningen fick tillämpa direktivets metod. Skatteverket överklagade beslutet och yrkade Högsta förvaltningsdomstolen skulle förklara att direktivets bestämmelser inte kan tillämpas när det gäller ingående skatt på ett förvärv som delvis hänför sig till avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.