Ett byte av aktier mellan en fysisk person och ett bolag omfattas i vissa fall av bestämmelser om framskjuten beskattning. I de fallen beskattas inte bytet av aktierna det år bytet sker utan först vid en senare avyttring av de aktier som togs emot vid bytet. Enligt bestämmelserna om framskjuten beskattning får ersättningen från bolaget, utöver aktierna, till en del lämnas i pengar. Den delen beskattas i så fall det år bytet sker.
En person avyttrade aktier till ett bolag. Vederlaget bestod enligt bolagsstämmans beslut dels av nyemitterade aktier, dels av ett belopp i kronor. När han tecknat aktierna utfärdade företaget ett skuldebrev avseende det beloppet. Han begärde att avyttringen skulle beskattas enligt bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att tolkningen av bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten så långt det är möjligt ska göras i överensstämmelse med vad som gäller i fråga om andelsbyten i EU:s fusionsdirektiv. Vid en sådan tolkning kan uttrycket pengar bara anses avse kontant betalning, vilket är det uttryck om används i direktivet. Högsta förvaltningsdomstolen bedömde vidare att innebörden av uttrycket kontant betalning inte kan utsträckas till att avse betalningsarrangemang som innefattar annat än kortfristiga krediter. Det aktuella skuldebrevet bedömdes inte kunna jämställas med en kontant betalning och bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten var därför inte tillämpliga.