Högsta domstolen
 

Faderskap fastställs för en avliden man efter assisterad befruktning

Mål: T 2252-24
Målet gäller om ett faderskap kan fastställas när mannen i äktenskapet har avlidit under en behandling för befruktning utanför kroppen innan det befruktade ägget har satts in i kvinnans kropp.

Två makar reste utomlands till en klinik för att genomföra en assisterad befruktning. När de besökte kliniken lämnade mannen spermier som användes för att befrukta ett donerat ägg. Tanken var att det befruktade ägget skulle sättas in i kvinnans kropp vid ett senare besök cirka en månad senare. Under mellantiden avled mannen i covid.  Kvinnan reste tillbaka cirka sex månader senare och lät då sätta in det befruktade ägget i sin kropp. Knappt nio månader senare födde hon en son, som var resultatet av den assisterade befruktningen.

Sonen förde talan och yrkade att rätten skulle fastställa att mannen var far till honom.

Tingsrätten avslog hans talan, främst utifrån att användandet av spermier från en avliden donator inte är tillåtet vid en assisterad befruktning som sker på en klinik i Sverige. Hovrätten ändrade domen och fastställde mannen som far enligt föräldrabalken.

I föräldrabalken finns en särskild bestämmelse som innebär att en man ska förklaras vara far, om det är utrett att en insemination eller befruktning utanför kroppen har utförts med hans spermier under den tid då barnet kan ha tillkommit och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen (1 kap. 5 § första stycket 3 föräldrabalken).  

Från bestämmelsen undantas uttryckligen utomstående spermiedonatorer som används vid assisterade befruktningar inom den svenska sjukvården. I dessa fall kan något faderskap inte fastställas.

Av en särskild lag om genetisk integritet med mera framgår att spermier eller donerade ägg från avlidna personer inte får användas vid en behandling inom den svenska sjukvården.

I domen konstateras att det inte finns något föreskrivet undantag i föräldrabalken som innebär att ett faderskap inte ska kunna fastställas för en man som inom en relation lämnat spermier vid en assisterad befruktning, varken för det fall mannen har avlidit innan det befruktade ägget sattes in i hans makas eller sambos kropp eller han på grund av dödsfallet inte har kunnat lämna samtycke till hela behandlingen.

Högsta domstolen fastställer därför faderskapet med stöd av bestämmelsen i 1 kap. 5 § första stycket 3 föräldrabalken.

Benämning

”Den avlidne fadern”