En person med en psykisk störning i form av autism och en utvecklingsstörning åtalades för tre fall av ofredande som bestått i att han följt efter en person och oönskat ringt ett stort antal samtal och skickat textmeddelanden till såväl den personen som till hennes mamma.
Målet har i Högsta domstolen framför allt gällt frågan om personens psykiska tillstånd ska påverka straffansvaret och, om personen ska dömas, i vilken mån tillståndet ska påverka straffet eller personens skyldighet att utge skadestånd i form av ersättning för kränkning.
Högsta domstolen har kommit fram till att det trots personens psykiska tillstånd finns förutsättningar för att döma honom för ofredande, men att hans psykiska tillstånd påtagligt påverkar gärningarnas straffvärde i mildrande riktning. Mannen har därför dömts till ett måttligt bötesstraff.
Skyldigheten att utge skadestånd har dock inte påverkats.