I ett brottmål som gällde mened åberopade åklagaren som bevisning bland annat en ljudupptagning av en berättelse som ett vittne lämnat i den tidigare brottmålsrättegången där meneden påstods ha begåtts.
De tilltalade invände inte mot att förhöret spelades upp och ansågs därför ha godtagit detta.
Högsta domstolen har ansett att det inte var uppenbart olämpligt att använda ljudupptagningen från den tidigare rättegången och att det därför var rätt av tingsrätten och hovrätten att tillåta att den användes som bevis.