Grundlagsreform som stärker oberoendet
Den 1 april 2027 är avsikten att den så kallade oberoendereformen ska träda i kraft – den mest genomgripande förändringen av domstolarnas konstitutionella ställning på decennier. Reformen stärker domstolarnas oberoende och minskar kopplingen till den politiska makten. En ny styrelse, med domare nominerade av domstolarna i majoritet, tar då över ledningen av domstolsadministrationen. I samband med detta byter Domstolsverket namn till Domstolsstyrelsen.
- Att förbereda organisationen för en ny ledningsform är vår högsta prioritet under det kommande året. Det handlar inte bara om en förändring i styrningen av domstolsadministrationen utan påverkar i grunden förutsättningarna för långsiktig utveckling i Sveriges domstolar, säger Domstolsverkets generaldirektör Mikael Forsgren.
Fler domare behövs när måltrycket ökar
Måltillströmningen till landets domstolar ökar och antalet inkommande mål är nu den högsta någonsin. Vid framför allt de allmänna domstolarna är arbetsbelastningen mycket hög och vissa domstolar har fortsatt stora problem att rekrytera domare. Nya reformer, som den aviserade straffrättsreformen och EU:s migrations- och asylpakt, innebär dessutom ett fortsatt ökat måltryck och ett växande behov av snabbare domarrekrytering. För att möta detta krävs både fler domare och en stärkt utbildningskapacitet.
- Vi ser ett tydligt behov av att investera i domstolarnas långsiktiga kapacitet. För att klara vårt uppdrag även i morgon bedömer vi att medelstilldelningen till domstolarna behöver fortsätta att öka, säger Mikael Forsgren.
AI kräver investeringar
Digitaliseringen går snabbt och AI utvecklas i hög takt. Sveriges Domstolar använder redan AI-lösningar som avlastar och effektiviserar målhanteringen. Nästa steg handlar om att bredda användningen och integrera tekniken i kärnprocesserna, till exempel för automatiserad registrering och effektivare mål- och ärendehantering.
- AI skapar stora möjligheter att frigöra tid för kärnuppdraget, men är samtidigt en kostsam investering och kan väcka etiska frågor. Våra satsningar måste därför genomföras på ett rättssäkert och kontrollerat sätt, säger Mikael Forsgren.
Stärkt civil beredskap för kristider
Domstolarna ska kunna upprätthålla sin verksamhet även vid störningar i samhället. Arbetet med att stärka den civila beredskapen har intensifierats, men behoven av förmågehöjande insatser är fortsatt stora – från reservkraft till redundanta IT-system.
- I ett förändrat säkerhetsläge är det inte tillräckligt att domstolarna fungerar när allt är normalt. Under de kommande åren behövs därför ytterligare åtgärder för att domstolarna ska stå robusta inför kortare och längre störningar av olika slag, säger Mikael Forsgren.
Långsiktighet för rättsstatens skull
Sveriges Domstolar står inför en period av omfattande förändringar där organisation, teknik och beredskap behöver fortsätta stärkas. För att kunna möta utvecklingen samlat och med fortsatt hög rättssäkerhet behövs långsiktiga resurser och stabila förutsättningar.
- Med rätt förutsättningar kan vi säkra kompetensen, ta vara på teknikens möjligheter och stärka vår beredskap. Det är så vi värnar rättsstaten och ser till att Sveriges Domstolar står starka också i en tid av snabb förändring, avslutar Mikael Forsgren.