Högsta förvaltningsdomstolen
 

Dom i mål om skattetillägg

Mål: 1050-25
Ett företag som omfattas av reglerna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton ska räkna en sådan värdeförändring på ett derivatinstrument som ska anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst vid tillämpning av dessa regler till det skattemässiga resultatet det beskattningsår som den uppkommer.

Utgångspunkten är att förändringar av en kapitaltillgångs värde påverkar det skattemässiga resultatet i en näringsverksamhet först när tillgången avyttras. För företag i bolagssektorn finns dock regler om avdragsbegränsning för negativa räntenetton, som bl.a. gäller valutakursförändringar på lånefordringar och skulder i utländsk valuta för vilka valutarisken har säkrats genom ett derivatinstrument. Om ett sådant derivatinstrument är en kapitaltillgång ska det enligt dessa regler på balansdagen värderas utifrån valutakursen vid beskattningsårets utgång, och värdeförändringen anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst vid beräkningen av företagets räntenetto.

Ett bolag hade haft en orealiserad värdeuppgång på derivatinstrument som säkrade
valutakursförändringar på lån i utländsk valuta. Fråga uppkom om reglerna om
avdragsbegränsning för negativa räntenetton medför att en sådan värdeförändring ska tas upp till beskattning löpande, eller om detta ska ske först när derivatinstrumentet avyttras i enlighet med huvudregeln för kapitaltillgångar.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det står klart att lagstiftarens syfte har varit att företag som ska tillämpa reglerna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton ska beskattas löpande för denna slags värdeförändringar. Bestämmelsernas ordalydelse utesluter heller inte en sådan tolkning. Sett i sitt sammanhang kan reglerna inte förstås på annat sätt än att den värdeförändring som ska anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst vid tillämpning av avdragsbegränsningen för negativa räntenetton också ska räknas till det
skattemässiga resultatet det beskattningsår som den uppkommer.

Publicerad:2026-03-03 11.31av Högsta förvaltningsdomstolen