Högsta förvaltningsdomstolen
 

Beslut i mål om resning

Mål: 4083-26
En ansökan om resning, som grundades på fel i Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av frågan om inhämtande av förhandsavgörande från EU-domstolen, har avslagits eftersom felet inte kunde antas ha påverkat utgången i målet.

Ett bolag ansökte om resning och anförde att resning skulle beviljas eftersom Högsta
förvaltningsdomstolen i sitt tidigare beslut att inte meddela prövningstillstånd inte tagit ställning till om ett förhandsavgörande från EU-domstolen skulle inhämtas. Bolaget ansåg att det hade väckt frågan om förhandsavgörande även om något formellt yrkande om det inte hade framställts. Eftersom det enligt Bolaget var uppenbart att inget av de s.k. Cilfit-undantagen var tillämpligt borde ett förhandsavgörande ha inhämtats. Bolaget ansåg därför att det fanns synnerliga skäl för resning.

Högsta förvaltningsdomstolen fann att bolaget hade väckt frågan om förhandsavgörande från EU-domstolen på ett sådant sätt att domstolen borde ha tagit ställning till frågan om förhandsavgörande i sitt beslut att inte meddela prövningstillstånd. Handläggningsfelet bedömdes dock inte ha påverkat utgången i målet eftersom de unionsrättsliga bestämmelser som aktualiserades i målet redan hade tolkats av EU-domstolen och att det i ljuset av denna praxis inte fanns något rimligt tvivel om hur bestämmelserna skulle tolkas under de omständigheter som förelåg i målet. Ansökan om resning avslogs därmed. Av samma anledning avslogs yrkandet om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i resningsmålet.

Publicerad:2026-11-13 15.33av Högsta förvaltningsdomstolen