Kvinna döms till sex års fängelse för grovt folkrättsbrott och grov krigsförbrytelse.

Mål: B 20218-20
Kvinnan döms för att hon inte förhindrat att hennes son, då 12–15 år, rekryterades och användes som barnsoldat för IS räkning i den väpnande konflikten i Syrien.

Tingsrätten har funnit att kvinnan och hennes man tillhört en sektliknande islamistisk miljö som förespråkade väpnad kamp för sharia och utvandring för att leva i ett fundamentalistiskt samhälle. I april 2013 tog kvinnan med sig bl.a. pojken som är föremål för åtalet och anslöt till maken och en äldre son i Syrien.

Tingsrätten har bedömt att kvinnan förstod att det var Syrien de skulle till, och att hon känt till att det där pågick ett brutalt inbördeskrig som involverade våldsbejakande islamistiska grupper. Det är vidare bevisat att pojken i Syrien rekryterades och användes som barnsoldat för IS räkning. Tingsrättens uppfattning är att kvinnan måste ha förstått att han utnyttjades som barnsoldat. Hon har inte vidtagit adekvata åtgärder för att förhindra detta, och har inte heller velat hindra det, utan att hans roll som barnsoldat har varit i enlighet med hennes övertygelse.

Tingsrätten har vidare kommit fram till att de aktuella brotten kan begås genom underlåtenhet. Det står klart att kvinnan, som var pojkens förälder och – enligt svensk rätt – vårdnadshavare och levde tillsammans med honom, hade en särskild plikt att skydda honom. Underlåtenhet att göra det kan grunda straffansvar. Annat är inte bevisat än att kvinnan, väl i Syrien, saknade möjlighet att hindra att pojken användes som barnsoldat. Hon har dock själv valt att försätta sig i en situation där hon måste ha förstått att hon skulle sakna den möjligheten. Tingsrättens bedömning är att hon därmed inte kan undgå straffrättsligt ansvar för sin underlåtenhet.

Gällande rubricering och påföljd tar tingsrätten fasta på bl.a. att det rör sig om ett barn i åldern 12–15 år som under flera år använts som barnsoldat av IS, att han använts i anslutning till strid och krigsbrott, att han utsatts för livsfara och förorsakats svårt lidande. Tingsrätten har även beaktat att det inte gått att närmare utreda med vilken intensitet han användes och att ett underlåtenhetsbrott i allmänhet har ett lägre straffvärde. Sammantaget bedömer tingsrätten att brotten är grova och bestämmer påföljden till sex års fängelse.

Målet har pågått under sex dagar i januari 2022. Domare i målet har varit rådmannen Jakob Hedenmo samt tre nämndemän.