Ärenden

Domstolsärenden handläggs enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Några vanliga exempel på ärenden som tingsrätten hanterar är adoptioner, bodelningar, boutredningsman/skiftesman och god man samt förvaltarskap. Ett ärende avgörs oftast på handlingarna vilket innebär att det i regel inte krävs något sammanträde.

En bodelning ska upprättas av båda makarna/samborna tillsammans. Bodelningen ska vara skriftlig och underskriven av båda. Någon blankett för detta finns inte, utan bodelningen får utformas av makarna/samborna.

Om ni är överens

Om ni vill göra en bodelning under äktenskapet ska ni anmäla det till Skatteverket. Ni kan också därefter registrera själva bodelningshandlingen hos Skatteverket. Om ni skiljer er kan ni registrera bodelningshandlingen hos Skatteverket. Bodelning enligt sambolagen kan inte registreras.

Om ni inte är överens

Om ni inte kan komma överens om hur era tillgångar ska fördelas, kan ni båda eller någon av er ansöka hos tingsrätten om en bodelningsförrättare. I ansökan ska ni ange makarna/samborna samt de omständigheter som ligger till grund för ansökan. Ansökningsavgiften är 900 kr. Information om hur avgiften ska betalas finns här: http://www.stockholmstingsratt.se/Om-tingsratten/Mal-och-arenden/Ansokningsavgifter/ Ni betalar kostnader för bodelningsförrättaren (oftast en advokat), som sedan fattar beslut om vad som ska ingå i bodelningen, hur saker ska värderas och hur de ska fördelas mellan er.

Rätt domstol

Ansökan om bodelningsförrättare ska göras vid en tingsrätt där någon av parterna var folkbokförda den 1 november föregående år. Behöver du ta reda på vilken domstol din ansökan ska ges in till, klicka på länken "Hitta rätt domstol". 

Handlingar som ska bifogas

  • Personbevis för båda parter (Beställs hos Skatteverket).
  • Dom på äktenskapsskillnad (skilsmässodom).
  • Eventuellt eget förslag på bodelningsförrättare. Har du inget förslag föreslår tingsrätten en lämplig advokat för uppdraget.

Ansökan om ersättningsgaranti för bodelningsförrättare

En bodelningsförrättare har rätt att få arvode och ersättning för sina utgifter. Huvudregeln är att kostnaderna för bodelningsförrättaren betalas med hälften var av parterna. I förhållande till bodelningsförrättaren svarar parterna solidariskt (gemensamt) för kostnadsansvaret. Det innebär att bodelningsförrättaren kan vända sig till en av parterna för att få betalt och denne får sedan kräva hälften av kostnaden från den andre. I undantagsfall kan bodelningsförrättaren besluta att kostnaderna ska fördelas på annat sätt.

Man kan inte få rättshjälp för att betala en bodelningsförrättare. Däremot kan man ansöka om så kallad ersättningsgaranti för bodelningsförrättare. Om sådan ersättningsgaranti beviljas betalas fem timmars arbete för bodelningsförrättaren av allmänna medel. Ersättningsgaranti beviljas om det är skäligt med hänsyn till den sökandes ekonomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt.

Den gode mannen kan hjälpa sin huvudman att betala räkningar och ta hand om det hon eller han äger. Men det räcker inte alltid med en god man för att hjälpa en person på ett bra sätt. Om någon inte kan ta hand om sig själv eller sin egendom, kan tingsrätten anordna en förvaltare. Den som har förvaltare måste, alltid eller i vissa fall, ha förvaltarens samtycke för att ingå avtal eller rättshandla på andra sätt. En förvaltare råder alltså ensam över den egendom som omfattas av förvaltarskapet.

När kan det bli aktuellt med god man eller förvaltare?

En person kan få en god man eller förvaltare av många olika anledningar. Oftast är man på något sätt förhindrad att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller ta hand om sig själv. Vardagen kan bli lättare för en person som har ett funktionshinder om personen har en god man som till exempel kan sköta kontakterna med sociala myndigheter och andra. För många kan en god man eller förvaltare vara livsviktig för att minska skadeverkningar av exempelvis sjukdom. Personen kan då få hjälp att hantera räkningar och ta kontakt med sociala myndigheter.

Hur går det till?

Kommunens överförmyndare (i vissa kommuner finns en överförmyndarnämnd i stället) har tillsyn över de gode män och förvaltare som finns i kommunen. Ofta är det överförmyndaren som ansöker om att god man eller förvaltare ska utses. Ansökan kan även göras av personen själv eller en nära anhörig. Tingsrätten fattar sedan beslut.

Vänd dig till överförmyndaren i din kommun om du behöver stöd och hjälp. För mer information, se Stockholm Stads och Lidingö Stads hemsidor (se länkar nedan).

Beslutet om att få god man är frivilligt, men tingsrätten kan även utse god man till en person som till exempel är för sjuk för att själv kunna bestämma. I så fall begär domstolen in ett läkarintyg som beskriver personens hälsa. Rätten ska också som huvudregel prata med personen i fråga om denne inte tar skada av att komma till ett sammanträde inför domstolen och förstår vad saken gäller.

Till en ansökan om godmanskap eller förvaltarskap ska som huvudregel följande handlingar bifogas:

*läkarintyg på av socialstyrelsen fastställt formulär;

*social utredning som styrker behov av god man/förvaltare (utredningen kan skrivas av t.ex. socialsekreterare, biståndshandläggare eller kurator);

*personbevis

Om sökanden har ett förslag på en person som bör bli god man ska den föreslagne personen inge ett skriftligt åtagande och ett lämplighetsintyg. Lämplighetsintyget ska vara undertecknat av två utomstående (ojäviga) personer.

Rätt domstol

Ansökan om god man ska skickas till den domstol där huvudmannen är folkbokförd när ansökan görs. Vilken domstol som är rätt domstol kan du kontrollera på www.domstol.se.

Vem kan bli god man eller förvaltare?

Den som utses till god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Den som är underårig eller som själv har förvaltare får inte vara god man eller förvaltare. Det är inget som hindrar att en anhörig utses till god man åt den som behöver detta.

Kostar det att ha en god man eller förvaltare?

Gode män och förvaltare har rätt till ett skäligt arvode för uppdraget och ersättning för de utgifter som har varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande.

Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Överförmyndaren bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter ska betalas med medel som tillhör den enskilde. Som huvudregel ska arvode och utgifter, inklusive avgifter och skatter, betalas av huvudmannen. Om huvudmannens tillgångar understiger ett visst gränsbelopp kan arvodet och utgifterna betalas av allmänna medel.

Upphörande

Om en god man inte längre behövs ska godmanskapet upphöra. Beslut om upphörande av godmanskap för den som varit sjuk eller av annan anledning behövt hjälp att bevaka sin rätt fattas av tingsrätten.

Beslut om att förvaltarskap ska upphöra fattas också av tingsrätten. Detsamma gäller om förvaltarskapet ersätts av ett godmanskap. Om huvudmannen dör behöver dock inte rätten fatta beslut om att förvaltarskapet ska upphöra.

En förvaltare har rätt att på begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Överförmyndaren fattar sådana beslut. Även beslut om byte av god man fattas som huvudregel av Överförmyndaren.

Förvaltning genom boutredningsman är en utväg när dödsbodelägarna inte kan enas om dödsboets förvaltning, avveckling och arvsskifte. Även dödsboets borgenärer kan ta initiativet till sådan förvaltning för att säkerställa att boet betalar sina skulder. Regler om boutredningsman finns i 19 kap. ärvdabalken.

Innebörden av att en boutredningsman förordnas är att denne tar hand om all egendom som tillhör dödsboet och sköter om förvaltningen av denna i stället för dödsbodelägarna. Boutredningsmannen får ensam besluta i samtliga åtgärder som rör förvaltningen av egendom. I viktiga angelägenheter ska han inhämta dödsbodelägarnas åsikter men beslutar själv i frågan. Boutredningsmannen får dock inte sälja fast egendom eller tomträtt utan samtliga dödsbodelägares skriftliga samtycke eller, om dödsbodelägare inte ger sitt samtycke, med rättens tillstånd. Boutredningsmannen ska också sköta andra uppgifter än sådana som direkt rör förvaltningen, t.ex. se till att en bouppteckning upprättas och att verkställa legat m.m. som kan finnas i testamente.

Boutredningsmannens åtgärder går ut på att avveckla dödsboet. Så snart dödsboet har beretts för bodelning och/eller arvskifte ska boutredningsmannen anmäla det till delägarna. Om delägarna inte kan enas om hur egendomen i dödsboet ska fördelas kan boutredningsmannen förrätta ett s.k. tvångsskifte.

Boutredningsmannen är redovisningsskyldig för sin förvaltning av dödsboets medel. Redovisningen ska lämnas till minst en av dödsbodelägarna. Boutredningsmannen ska underrätta tingsrätten om vem som har fått redovisningen.

Boutredningsmannen har rätt till arvode och ersättning för kostnader. I första hand ska betalning ske av dödsboets medel. Om boet saknar medel svarar den som har ansökt om boutredningsman för arvode och kostnader.


ANSÖKAN OM BOUTREDNINGSMAN

Rätt domstol är tingsrätten där den avlidne hade hemvist vid dödsfallet.

Stockholms tingsrätt är behörig om den avlidne hade hemvist utomlands vid dödsfallet och var svensk medborgare alt. hade egendom i Sverige vid sitt frånfälle (vissa undantag om den döde hade hemvist i ett annat nordiskt land).

Ansökningsavgiften är 900 kr. Information om hur avgiften ska betalas finns här: http://www.stockholmstingsratt.se/Om-tingsratten/Mal-och-arenden/Ansokningsavgifter/

Behörig sökande är dödsbodelägare, testamentsexekutor, borgenär eller den som är ansvarig för betalning av en skuld efter den döde. I vissa fall får ansökan göras av överförmyndarnämnden, den som enligt testamente har rätt till ett legat eller får fullgöra talan om ändamålsbestämmelse. Ombud för dödsbodelägare kan med stöd av en fullmakt ansöka för dödsbodelägares räkning.

Om en behörig sökande har ansökt om att ett dödsbo ska förvaltas av boutredningsman, kommer en sådan att förordnas även om de andra dödsbodelägarna motsätter sig det.

Efterlevande make/maka eller sambo, arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Observera att efterlevande make/maka eller sambo inte är dödsbodelägare om bodelning efter arvlåtarens död redan har skett. Vidare krävs att bodelning ska ske. I sambolagen regleras i vilka fall bodelning ska ske mellan sambor. En efterlevande maka/make eller sambo ändå kan ändå vara dödsbodelägare i egenskap av arvinge eller universell testamentstagare. Arvinge är den som enligt lag har rätt att ärva den döde, även om den avlidne har skrivit ett testamente som innebär att arvingen inte får något arv. När ett sådant testamente har vunnit laga kraft är arvingen dock inte längre dödsbodelägare. En efterarvinge är någon som har rätt att ärva först sedan en annan arvinge eller universell testamentstagare har dött. En efterarvinge efterarvinge är inte dödsbodelägare i dödsboet efter den först avlidne. Den som genom ett testamente har rätt till en del eller kvotdel av hela den dödes kvarlåtenskap är universell testamentstagare. Den som enligt testamentet har rätt till en bestämd sak eller ett bestämt penningbelopp (legat) är inte dödsbodelägare.

Ansökan ska innehålla en begäran om att dödsboets egendom ska avträdas till förvaltning av boutredningsman samt ett förslag på en person som kan utses, alternativt att tingsrätten ska utse en lämplig person.

Ansökan görs lämpligen på blanketten: Ansökan om boutredningsman (se länk nedan). Det är viktigt att ansökan innehåller alla de uppgifter som krävs nämligen

  • den avlidnes fullständiga namn, födelsedatum (personnummer),
    dödsdatum, adress och dödsort,
  • namn och adress på samtliga dödsbodelägare samt i vilken egenskap de är dödsbodelägare. Om en dödsbodelägare är omyndig ska födelsedatum och uppgift om vem som är den omyndiges förmyndare och i förekommande fall god man anges.
  • om testamente finns eller inte finns.

Handlingar som ska bifogas

  • om testamente finns: en bestyrkt kopia därav,
  • eventuell testamentsexekutors namn och adress
  • bouppteckning har upprättats: en kopia av den registrerade
    bouppteckningen
  • om bouppteckning inte har upprättats: uppgift om vilka som är
    dödsbodelägare intygad av två trovärdiga personer eller en advokat, använd blanketten: Intyg över befintliga dödsbodelägare (se länk nedan)
  • åtagande från av sökanden föreslagen boutredningsman,
  • lämplighetsintyg för den föreslagne boutredningsmannen, utfärdat av två trovärdiga personer (behövs inte om det är en advokat som
    föreslås), använd blanketten: Lämplighetsintyg (se länk nedan)
  • registerutdrag om dödsfall från skattemyndigheten
  • om den avlidne är utländsk medborgare: medborgarbevis och
    dödsattest
  • eventuella medgivanden eller fullmakt från övriga dödsbodelägare. Om det saknas kommer tingsrätten att skriva till övriga dödsbodelägare

För dödsbon efter personer som avlidit den 16 augusti 2015 eller tidigare gäller i korthet följande.

Dödsboet måste under vissa omständigheter förvaltas av en boutredningsman.

Så är fallet om

  1. den avlidne var svensk medborgare och hade hemvist utomlands, eller
  2. den avlidne var utländsk medborgare med hemvist utomlands som hade egendom i Sverige – men inte om egendomen endast är av ringa värde.

Om den avlidne hade hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge kan det hända att svensk domstol inte är behörig att förordna en boutredningsman.

Om den avlidne var utländsk medborgare som inte hade hemvist i Sverige ska boutredningsmannens förvaltning bara omfatta de tillgångar som finns i Sverige.

För dödsbon efter personer som avlidit den 17 augusti 2015 eller senare gäller i korthet följande.

Svensk domstol är som huvudregel endast behörig att besluta om att ett dödsbo ska förvaltas av en boutredningsman om den avlidne hade hemvist i Sverige vid sin död.

Svensk domstol kan också, under vissa förutsättningar, vara behörig om den avlidne var svensk medborgare och valt att svensk lag ska vara tillämplig på arvet.

Om den avlidne vid sin död inte hade hemvist i något EU-land (dit Storbritannien, Danmark och Irland inte räknas i det här avseendet) är svensk domstol behörig om det finns tillgångar efter den avlidne i Sverige och den avlidne a) var svensk medborgare vid sin död, eller b) tidigare haft hemvist i Sverige förutsatt att det vid tidpunkten för talans väckande inte gått mer än fem år sedan den avlidnes hemvist ändrades från Sverige.

Om svensk domstol inte är behörig ska domstolen avvisa ansökan om förordnande av boutredningsman. Någon boutredningsman kommer då inte att utses.

Som huvudregel ska domstolen tillämpa lagen i det land där den avlidne hade hemvist vid sin död. Om den avlidne bodde utomlands kan svensk domstol alltså ha att tillämpa utländsk rätt.

Om den avlidne inte hade hemvist i Sverige får den boutredningsman som utses inte vara dödsbodelägare eller på annat sätt beroende av utredningen (s.k. särskild boutredningsman).

Ansökan m.m.

För uppgift om vad ansökan ska innehålla, se ovan.

Observera att om den avlidne var utländsk medborgare ska ansökan innehålla medborgarbevis, dödsattest, uppgift om var den avlidne hade hemvist samt uppgift om att den avlidne hade egendom i Sverige.

Ansökningsavgiften är 900 kr. Information om hur avgiften ska betalas finns här: http://www.stockholmstingsratt.se/Om-tingsratten/Mal-och-arenden/Ansokningsavgifter/

Ansökan om en boutredningsman i ett internationellt dödsbo ska göras vid Stockholms tingsrätt.

SKIFTESMAN

När ett dödsbo är utrett av dödsbodelägarna eller av en boutredningsman ska arvskifte ske mellan arvingar och universella testamentstagare. Uppkommer oenighet om skiftet kan tvångsskifte förrättas av en av rätten utsedd skiftesman. Blanketten: Ansökan om skiftesman (se länk nedan) görs av dödsbodelägare och behöver inte motiveras.

Skiftesmannen ska i första hand försöka ena delägarna och få till stånd en frivillig överenskommelse. Om inte detta lyckas verkställer skiftesmannen tvångsskifte. Över skiftet ska det upprättas en skriftlig handling som undertecknas av skiftesmannen och som snarast möjligt ska delges dödsbodelägarna. Godkänner delägarna skiftet blir det omedelbart gällande. Vill delägare klandra skiftet ska talan väckas mot övriga delägare (klander av arvskifte) inom fyra veckor från delgivningen.

Skiftesmannen har rätt att få skäligt arvode och ersättning för sina kostnader. Ersättningen betalas av dödsboet.

Om det finns en förordnad boutredningsman eller testamentsexekutor som inte är dödsbodelägare är denne som huvudregel utan särskilt förordnande skiftesman.

Om bouppteckning upprättats ska en kopia av denna bifogas ansökningen.

Rätt domstol

Ansökan ska göras vid den tingsrätt där den avlidne var folkbokförd den 1 november året innan denne avled.

Publicerad
2019-07-03
Uppdaterad
2019-07-03