Copperstone Viscaria AB får miljötillstånd till gruvverksamhet för att utvinna koppar med mera vid Viscariafyndigheten i Kiruna kommun

Mål: M 954-22
Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt har beslutat att bifalla Copperstone Viscaria AB:s ansökan om tillstånd till gruvverksamhet vid den sedan tidigare nedlagda Viscariagruvan. Tillståndet omfattar brytning av maximalt 3,6 miljoner ton malm per år och förenas med villkor om bland annat utsläpp till vatten och luft, artskydd, Natura 2000 och skyddsåtgärder för rennäringen.

Domstolen anser att verksamheten kan tillåtas i enlighet med det justerade yrkande som Copperstone Viscaria AB presenterade kort innan huvudförhandlingen. Justeringen innebar att ett planerat dagbrott i stället bryts under jord, vilket bedöms vara en fördel ur miljöhänseende.

Tillståndet är förenat med villkor om bland annat begränsningsvärden för utsläpp till vatten och luft, bullernivåer, tillåtna tider för sprängningar, dammsäkerhet och system för varning till allmänheten i händelse av olycka. Tillståndet är också förenat med villkor om stängning av verksamheten vid samlad flytt av renar och kompensationsåtgärder. Delar av tillståndet får tas i anspråk även om domen överklagas.

- Målet har varit omfattande och handläggningen har in i det sista präglats av många justeringar från såväl sökande som motparter, vilket förstås inneburit särskilda utmaningar, säger rådmannen Emma Granberg, som har ansvarat för målet. Trots det har vi i huvudsak lyckats hålla tidsplaneringen, vilket alltid är en strävan från domstolens sida. Copperstone Viscaria AB har sammanfattningsvis visat att verksamheten kan tillåtas, men vi har bedömt att det krävs omfattande villkor för att göra det.

- Huvudförhandlingen pågick under en månads tid i Kiruna. Den var intensiv men förlöpte ändå bra, konstaterar rådmannen Carin Wiklund, som var rättens ordförande. Målet krävde att många inkallade experter och sakkunniga fick redovisa sina slutsatser och besvara omfattande frågor och synpunkter. Både det ansökande bolaget och länsstyrelsen gjorde ett hästjobb under förhandlingen. Det gäller även för Laevas och Gabna samebyar, som var på plats under hela huvudförhandlingen för att bevaka rennäringsintressen. Därtill har ett stort antal övriga aktörer, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kiruna kommun, Sametinget, SGU, LKAB, Trafikverket med flera kommit med synpunkter under målets handläggning. Samråd har också, i enlighet med Esbokonventionen, hållits med Finland. Efter förhandlingen har domstolen under drygt två månader arbetat med överläggningar och att utforma domen, som är på drygt 300 sidor.

- Vi är medvetna om att våra domar är omfattande och kan uppfattas som svårtillgängliga, fortsätter Carin Wiklund, även om vi anstränger oss hårt för att de ska vara överskådliga och begripliga. Framför allt vill vi att alla som läser domen ska förstå varför domstolen har landat i de slutsatser vi har.

De tekniska råden Camilla Wolf-Watz och Åsa Engman Ölund är överens om att det har varit fråga om svåra bedömningar, både i förhållande till rent tekniska frågor, som dammsäkerhet och reningstekniker, men även i fråga om avvägningar som behövts göras i målet, till exempel i förhållande till rennäringen.