Bondeska palatset rustas för framtiden

Hur anpassar man en byggnad, som är en del av vår kulturhistoria från 1600-talet, till dagens krav på säkerhet? Denna fråga ställdes på sin spets i ett nyligen avslutat lokalprojekt inom Sveriges Domstolar. Det handlar om säkerhetshöjande åtgärder i Bondeska palatset i Stockholm, hemvist för Högsta domstolen.

När besökare kliver in genom dörrarna till Bondeska palatset är det första de möter en reception till höger och en fast säkerhetskontroll till vänster. Så har det inte sett ut förut. Högsta domstolens ordförande Anders Eka beskriver ombyggnationen i entrén som en låda av glas, vilken gör det möjligt för besökare att ta del av hjärtat av det Bondeska palatset – nämligen trapphuset. Det är ett av de bäst bevarade trapphusen bland byggnaderna från 1600-talet som finns i Stockholm.

– Det ser mer öppet och tillmötesgående ut än vad det gjorde förut. Det är en modern konstruktion i ett trapphus från 1600-talet men i och med att det är så mycket glas så tycker jag att det passar in och det förstör inte bilden av det vackra trapphuset eller rymden av det, säger Anders Eka.

Väggarna är av glas och kulörten på ramen har omsorgsfullt valts ut för att matcha Bondeska palatsets färger och interiör. Alla val i renoveringsarbetet har gjorts med stor omsorg.

– Vi är väldigt nöjda med ombyggnationen. Jag själv har följt projektet under många år och jag tycker slutresultatet har blivit väldigt bra, säger Anders Eka.

Säkerhet i fokus

Ombyggnationen som nu har genomförts har planerats under lång tid. En anledning till ombyggnationen var att besökare som passerat skalskyddet tidigare kunde röra sig mer fritt i byggnaden och på oövervakade ytor.

– Projektet har genomförts för att tillgodose de behov vi tidigare identifierat och de är i huvudsak säkerhetsrelaterade, säger Ulf Hedberg, projektledare på Domstolsverket.

Säkerheten är en fråga som har aktualiserats under den senaste tiden och det är en prioriterad fråga i Sveriges Domstolars verksamhet. Det har funnits en pågående diskussion om hur länge Högsta domstolen skulle kunna verka i Bondeska palatset.

– Det är en säkrare domstol nu för personalen, för de som kommer hit till förhandling och för allmänheten. I och med de nya säkerhetsåtgärderna har vi möjliggjort fortsatt verksamhet för Högsta domstolen i Bondeska palatset, säger Anders Eka.

Att kunna garantera att Högsta domstolens förhandlingar kan hållas i domstolens lokaler på ett säkert sätt är ett av de viktigaste resultaten av ombyggnationen. Förutom nyheterna i huvudentrén har delar av Bondeska palatset utrustats med kameraövervakning och på bottenplan, på baksidan av byggnaden har ett särskilt häktesrum inretts. Det nya rummet har gjort det enklare och säkrare för frihetsberövade att komma till domstolen. Rummet har installerats med teknik som gör det möjligt för häktade att följa rättegången därifrån om det inte finns möjlighet att närvara i sessionssalen.

Bevara det kulturhistoriska arvet

Projektet bromsades av pandemin men den största anledningen till att det tagit lång tid att genomföra ombyggnationen beror på de stora antikvariska utmaningarna. Bondeska palatset är ett byggnadsminne och ägs av staten. Byggnaden förvaltas av Statens fastighetsverk och utgångspunkten är att ingrepp och förändringar in i det längsta ska undvikas. Denna balansgång mellan bevarande och nyttjande har inneburit en del svåra avvägningar.

– De antikvariska kraven har varit helt exceptionella, huvudentrén är en av de mest skyddsvärda kulturhistoriska miljöerna i landet. Det har varit ständiga avvägningar mellan funktion och antikvariska hänsyn i projekteringen, säger Ulf Hedberg.

Domstolsverket beställde projektet genom Statens fastighetsverk och har samarbetat med Riksantikvarieämbetet under hela tiden.

– Det ska vara en representativ miljö för de som kommer hit och något speciellt med att komma till landets högsta domstol. Ingen av installationerna har gjort någon bestående påverkan på byggnaden, säger Anders Eka.

Gammalt möter nytt

Högsta domstolen flyttade in i Bondeska palatset 1949. Möblemang och inredning har tagits fram särskilt för Högsta domstolens verksamhet. Exempelvis finns det i nuvarande ordförande Anders Ekas kontor ett skrivbord som är framtaget just för det rummet.

– Det är speciellt att ha en domstolsbyggnad som är iordningsställd åt oss 1949. Det är jättefint men det skapar också en återhållen känsla eftersom möblerna inte är så moderna. Det har lett till försiktighet genom åren för att man har värnat om det kulturhistoriska arvet, säger Anders Eka.

Högsta domstolen och Domstolsverket har påbörjat ett projekt för att skonsamt uppdatera interiören i samband med den senaste ombyggnationen. Det handlar bland annat om moderniseringar som behövs för att skapa en bättre ergonomisk arbetsplats.

– Det finns delade uppfattningar. Vissa tycker att det är synd att göra för mycket och vissa vill ha helt nya möblemang. Vi försöker hitta en medelväg och jag känner mig inriktad på att det kommer gå bra, säger Anders Eka.

Under 2023 byggdes en förhandlingssal om till ett stort arbetsrum med moderna arbetsplatser och ett nytt sammanträdesrum för administrativa möten gjordes i ordning. Tidigare har det inte funnits något sådant sammanträdesrum i Högsta domstolen.

– Det är en säkrare domstol nu. Att vi nu har en säkerhetskontroll vid förhandling och kameraövervakning – allt det skapar en ökad trygghet för personalen. Det möjliggör för oss att fortsätta verka här under en överskådlig tid framöver, säger Anders Eka.

Högsta domstolens ordförande Anders Eka klipper band. Foto: Carl Johan Erikson
Högsta domstolens ordförande Anders Eka under invigningsceremoni. Foto: Carl Johan Erikson
Uppdaterad
2024-03-18