Fredrik Bohlin är rådman vid Ystads tingsrätt och en engagerad förespråkare för användningen av klarspråk. Intresset för språkfrågor väcktes redan under notarietiden.
– Jag tyckte att de äldre domarna skrev konstigt och obegripligt, över huvudet på folk. De använde ord och uttryck som ingen annan i samhället gjorde, helt utan anledning.
Fredrik Bohlin var också huvudsekreterare i Förtroendeutredningen (SOU 2008:106) som kom att bli startskottet för domstolarnas strategiska arbete med förtroendefrågor, till exempel domskrivning, bemötande och medierelationer.
– Som domare är en av våra viktigaste uppgifter att göra rättsprocessen mer tillgänglig och förståelig för allmänheten. Vi kan inte förvänta oss att de vi möter i rättssalen kan juridiskt floskelspråk. Därför måste vi anstränga oss för att skriva domar på ett sätt så att parterna förstår vad vi menar. Att vi uttrycker oss begripligt är en ren anständighetsfråga, säger Fredrik Bohlin.
Klarspråk och förtroende
Just kopplingen mellan förtroende och klarspråk är något som Fredrik Bohlin återkommer till.
– Att använda klarspråk i domstolen gör det möjligt för allmänheten att bilda sig en egen underbyggd uppfattning av hur dömandet går till. Ju begripligare domar vi skriver, desto större är också sannolikheten att medias rapportering om vad som sker i domstolarna blir korrekt. Ju större förtroende allmänheten har för det vi gör, desto robustare står rättsstaten. Det är inte minst viktigt i dessa tider när rättsstaten utmanas på olika sätt.
Domstolens kommunikation är till stor del skriftlig. Det gäller inte minst förvaltningsdomstolarna som i stor omfattning enbart möter allmänheten via skriftväxling. Därför blir också språket en viktig bemötandefråga. Enligt Fredrik Bohlin påverkar också språket beslutsfattandet i sig.
– Hur vi domare pratar och skriver påverkar hur parter och vittnen kan göra sig själva rättvisa. Om vi uttrycker oss på ett sätt som gör att man inte förstår vad som händer eller vad som förväntas av en, då kan det påverka möjligheten att hävda sin rätt och därmed också rättssäkerheten.
Avkunna dom
Kajsa Hällje är rådman vid Södertörns tingsrätt, en domstol som under lång tid arbetat systematiskt med förtroendefrågorna. Även för henne är det självklart att använda klarspråk. Hon slår också ett slag för att avkunna dom, alltså att muntligt redovisa domens innehåll för parterna, som senare även får en skriftlig dom.
– När jag avkunnar dom kan jag presentera domen på ett mer pedagogiskt sätt, genom att till exempel återknyta till vad jag tidigare sagt och upprepa saker. Jag kan också använda ett ledigare språk och förklara svåra begrepp. En annan stor fördel är att jag kan försäkra mig om att parterna förstår och svara på de frågor de kan ha.
När en dom avkunnas efter en förhandling får parterna gå ut och vänta utanför rättssalen. Därefter överlägger domaren och nämndemännen och bestämmer hur domen ska bli. Sedan kallas parterna in igen och domaren berättar om utgången i målet. Det är dock inte alltid så lätt att förklara utgången i ett mål så att parterna förstår varför den blivit som den blivit. Kajsa Hällje förklarar varför:
– Vi domare använder gärna ett avancerat språk och fackuttryck, som kan vara svårt både att förstå och förklara för någon som inte är jurist. Samtidigt är det förstås otroligt viktigt att enskilda förstår varför domstolen dömer som den gör. Vi domare måste komma ihåg att det för enskilda personer ofta är en ovanlig och stressande situation att vara part i en domstol, och att det då är extra svårt att ta till sig krånglig juridisk information.
Kajsa Hällje berättar om ett mål där hon lade ner extra omsorg på att pedagogiskt förklara varför rätten hade dömt en person till villkorlig dom och inte till fängelse, som åklagaren hade velat.
– När jag efter min utläggning frågade den dömde om han hade några frågor, undrade han: ”Fick jag fängelse?”. Det tycker jag visar hur viktigt det är att vara övertydlig när man avkunnar dom.
Strategi för utformning av domar och beslut
Inom Sveriges Domar finns det en strategi för utformning av domar och beslut. Den säger bland annat:
- Vi skriver i första hand för parterna och använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk
- Vi undviker eller förklarar fackuttryck
- Vi använder ett språk som är i takt med tiden och låter inte kraven på juridisk precision vara ett hinder mot att formulera oss på ett sätt som är lätt att förstå.
- Vi koncentrerar oss på att förklara vad domstolen har beslutat och varför
- Vi arbetar systematiskt med att förbättra utformningen av domar och beslut
