Men först en kort bakgrund. I slutet av juni fick Domstolsverket i uppdrag av regeringen att vidta nödvändiga förberedelser inför en ny ledningsform. Uppdraget utgår från propositionen Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (prop. 2024/25:165) och den statliga utredningen Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (SOU 2023:12).
Arbetet har delats upp i två delar. En som Domstolsverket ansvarar för och som handlar om interna förberedelser inför en ny ledningsform för domstolsadministrationen. Med detta arbetar rådmannen Erika Finn. Den andra delen handlar om att utarbeta en process som möjliggör för domstolarna att nominera ledamöter till styrelsen samt att analysera om denna process också kan användas för att nominera ledamöter till Domarnämnden. Detta arbete leds av f.d. lagmannen Johan Kvart.
Hallå där Erika Finn…
Fram till i våras var Erika Finn rådman på Varbergs tingsrätt. Nu arbetar hon på Domstolsverket, bland annat med förberedelserna inför en ny ledningsform.
Vad arbetar du med just nu?
– Vi är just nu inne i ett analysarbete kring vilka konsekvenserna blir för Domstolsverket att övergå till att bli en styrelsemyndighet. Vi genomför också olika kompetenshöjande insatser för Domstolsverkets ledningsgrupp respektive arbetsgrupp kring hur en styrelsemyndighet fungerar och arbetar.
Kan du ge några exempel på frågor som behöver ses över?
– Strategiska beslut liksom frågor av mer principiell karaktär kommer efter den 1 april 2027 att fattas av styrelsen. Det gör att vi behöver se till att den praktiska beredningen fungerar och att mötesstrukturen är fastlagd och synkroniserad med övriga processer inom myndigheten. Det handlar till exempel om att se över styrdokument, ansvariga roller och nya arbetsprocesser.
Hur ser tidplanen ut?
– Det är fortfarande ungefär ett och ett halvt år tills styrelsen är på plats så vi är i förberedelsefasen av förändringen. I mars 2026 ska vi redovisa svar på regeringsuppdraget om vilka konsekvenser och behov av åtgärder vi ser av omställningen att bli styrelsemyndighet, en slags bruttolista på vad som berörs.
Hallå där Johan Kvart…
År 2024 gick Johan Kvart i pension efter en lång karriär som domare och domstolschef. Men tiden som pensionär blev kort. Nu leder han arbetet med att utarbeta en process som möjliggör för domstolarna att nominera ledamöter till den nya styrelsen.
Vad fyller dina dagar?
– I vårt uppdrag står det tydligt att vi särskilt ska beakta synpunkter från domstolarna. Vi vill därför träffa så många som möjligt för att samla in tankar och synpunkter. Tillsammans med hovrättsassessorn Måns Axnér och tf. kammarrättsassessorn Johanna Pellby kommer jag därför under hösten att resa land och rike runt och träffa domstolschefer, domare och andra medarbetare inom Sveriges Domstolar. Därutöver samråder vi med andra aktörer, till exempel Domareförbundet, fackliga organisationer och Advokatsamfundet. Vi tittar också på hur det ser ut i våra nordiska grannländer och blickar mot andra styrelsemyndigheter och akademin. Målet är att fånga in många olika perspektiv för att på så sätt göra nomineringsprocessen så effektiv och robust som möjligt.
Vilka frågor möter ni?
– Vi möter frågor som handlar om själva nomineringsprocessen, kommer den att vara offentlig eller ske under sekretess? Hur säkerställs transparens och inflytande? Den typen av frågor. Vi får också frågor som handlar om uppdraget som styrelseledamot: vad innebär det och hur omfattande är det? Det är svårt för oss att svara på eftersom det är frågor som styrs av hur styrelsen väljer att arbeta när den väl finns på plats.
Hur ska alla få komma till tals?
– Bra fråga! I grundlagsbetänkandet står det att alla som är berörda ska ges tillfälle att yttra sig. Till exempel ska alla domare på tingsrätt ges möjlighet att yttra sig innan en domare från tingsrätt föreslås till styrelsen. I styrelsen ska det utöver domare från olika domstolsslag också sitta två personer från domstol som inte är domare, då talar vi om fler än 5 000 domstolsanställda som ska ges möjlighet att yttra sig, hur ska det gå till? Det är sådana frågor vi funderar på just nu.
Vad händer framöver?
– Under hösten samråder vi så mycket som möjligt med så många som möjligt. Efter årsskiftet kommer vi att göra våra analyser och skriva en rapport som ska vara färdig senast den 2 mars.