Resurstillskott tog överbalans till underbalans på ett år

Förvaltningsrätten i Uppsala har under många år haft en besvärande överbalans med äldre mål. I början av 2023 fick domstolen gehör för sin framställan om ett större resurstillskott för att avarbeta överbalansen. När det nu går att sammanfatta 2023 syns en omedelbar effekt.

Det var en situation som hade fått många att tappa modet. Oavsett hur hårt medarbetarna vid domstolen arbetade och hur många mål som avslutades kvarstod överbalansen Domstolen gjorde därför en framställan om ett större resurstillskott för att avarbeta överbalansen.

– Det var därför ytterst välkommet att domstolen i början av 2023 fick gehör för sin framställan om ett större resurstillskott för att avarbeta överbalansen och närma sig regeringens målsättning att 75 procent av målen exklusive tvångsmålen ska vara avgjorda inom sex månader, säger lagman Anna Maria Åslund Nilsson.

Med resurstillskottet kunde domstolen tillfälligt öka antalet domare, så kallade projektdomare, och låta dessa arbeta koncentrerat med de äldre målen. En aspekt som lyfts fram är att de äldre målen inte sällan är av svårare karaktär. Det har därmed varit en stor vinst att projektdomarna har kunnat fokusera helt på dessa mål.

– Projektdomarnas produktion har varit utomordentligt god, samtidigt som den ordinarie verksamheten också har avgjort fler mål än prognostiserat. Det har varit fantastiskt att se det arbete som utförts av samtliga inblandade i målhanteringen, av såväl domstolshandläggare och föredraganden som notarier och domare, berättar Anna Maria Åslund Nilsson.

God samverkan mellan projekt och ordinarie verksamhet

Lagman Åslund Nilsson berättar att en framgångsfaktor har varit domstolens strävan efter en god samverkan mellan projektdomarna och den ordinarie verksamheten. Förvaltningsrätten utsåg en fiskal som projektledare som löpande gjorde uppföljningar, kontrollerade att något mål inte fallit mellan stolarna samt rapporterade månatligen till en styrgrupp för projektet. Med hjälp av dessa uppföljningar har domstolen, vid behov och i tät dialog mellan projektledare och domare, snabbt kunnat omfördela mål mellan domare och sett till att verksamheten hela tiden arbetat med rätt mål.

– Tack vare tydliga ramar för vilka mål vi ska arbeta med och projektledarens insatser har de externa projektdomarna, vissa med lång erfarenhet av att arbeta i projekt, uttryckt att detta varit den avgörande faktorn för den uppnådda effektiviteten i detta projekt, utvecklar Anna Maria Åslund Nilsson.

Som ett led i att vara en attraktiv arbetsplats har domstolen även strävat efter att på olika sätt bibehålla kontakten med tidigare anställda jurister. Detta var helt avgörande för att domstolen, med kort varsel, bland annat kunde rekrytera en tf. rådman.

Följdeffekter att vänta även på omloppstiderna

Arbetet med antalet mål i balans har dock inte gett lika omedelbara effekter på omloppstiderna som fortsätter att vara över regeringens målsättning. Här tror dock Anna Maria Åslund Nilsson på en positiv följdeffekt inom kort.

– Under 2023 har domstolen dömt av väldigt många gamla mål och det ger en negativ följdeffekt på omloppstiderna. De långa omloppstiderna är i det här läget det bästa beviset på att vi tagit oss an rätt mål. Med en föryngrad målstock och en tidigare överbalans som på ett år vänts till underbalans, kommer vi inom den närmaste framtiden nå regeringens mål för omloppstiderna, avslutar Anna Maria Åslund Nilsson.

Anna Maria Åslund Nilsson, lagman vid Förvaltningsrätten i Uppsala. Foto: Andreas Larsson
Anna Maria Åslund Nilsson, lagman vid Förvaltningsrätten i Uppsala. Foto: Andreas Larsson
Uppdaterad
2024-03-18