Ett begrepp som ofta används när det pratats om statistik inom domstolarna är balanser. Men vad innebär det? Antalet mål i balans förändras beroende på hur många mål som domstolarna avgör i förhållande till hur många som kommer in. Avgörs fler mål än de som nyregistreras minskar balansen. Om färre mål avgörs än de som kommer in ökar balansen. Balansen visar därför hur väl domstolarnas kapacitet möter inflödet av mål över tid.
Balansminskning i Hässleholm trots målökning
Precis som för de flesta tingsrätter har Hässleholms tingsrätt haft en målökning under 2025. Totalt ökade antalet inkomna mål med 12 procent, för brottmålen var ökningen hela 25 procent. Detta renderade i det högsta antalet inkomna mål någonsin för tingsrätten.
Kristina Andersson är lagman vid Hässleholms tingsrätt. Hon ser tillbaka på ett bra år för tingsrätten.
– Det har varit perioder av ett väldigt högt tryck, men det har också varit lugna perioder där vi har kunnat hämta igen det. Från september har vi även haft en extra tingsdag på brottmålsidan vilket har bidragit till att vi under 2025 avgjorde fler mål än något år tidigare. Det är klart att vi är mer sårbara än större domstolar men all vår fantastiska personal arbetar mot samma mål. Under 2025 hade vi också en mycket bra bemanningsgrad av rådmän.
Stor ökning av tvistemål i Norrtälje
Vid Norrtälje tingsrätt har det varit tvistemålen som ökat mest, såväl sett till antalet inkomna som till antalet avgjorda mål. Totalt har tingsrätten haft en målökning på 12 procent, vilket har märkts av i personalens arbetsbelastning.
– Trycket på tingsrätten har varit högt under året, men arbetsmiljön och trivseln har varit på topp vilket är avgörande när det gäller att åstadkomma goda resultat, berättar Tord Pettersson, lagman vid Norrtälje tingsrätt.
Trots det höga trycket lyckades tingsrätten hålla uppe takten i dömandet. Totalt avgjordes hela 20 procent fler mål under 2025 jämfört med året innan.
– Vi försöker hela tiden förenkla och förbättra våra arbetssätt och rutiner. Under 2025 har vi digitaliserat vår målhantering. Skiftet gick fort och effekterna märktes nästan omgående. Tid och resurser som vi sparade där har under året kunnat användas för att möta det ökade inflödet, förklarar Tord Pettersson.
Endast kammarrätterna har minskande totala balansnivåer
När Sveriges Domstolar sammanfattar årets totala balansnivåer är det endast kammarrätterna som kan visa upp minskande balansnivåer sett till helheten. Vid Kammarrätten i Stockholm har antalet inkomna mål ökat med fem procent, men ändå har balansnivåerna minskat.
Peder Liljeqvist, kammarrättslagman vid Kammarrätten i Stockholm, tjänstgjorde under delar av 2025 som tillförordnad kammarrättspresident.
– Trycket på kammarrätten har varit högre än de senaste åren, men inte i nivå med åren 2018–2021 då vi kraftigt kände av effekterna från flyktingströmmen hösten 2015. I fjol hade vi däremot en generell ökning av mål i form av exempelvis skattemål samt mål om dataskydd och sekretess.
Peder Liljeqvist fortsätter med att förklara framgångsfaktorerna i arbetet med att hålla nere balansnivåerna:
– Vi jobbar hela tiden med att effektivisera vårt arbetssätt. Vi har under året bland annat gått ner från fem till fyra avdelningar, så att avdelningarna kunde fungera optimalt. Vi har också haft ovanligt många tillförordnade assessorer inne för tjänstgöring, vilket har varit positivt för målavverkningen.
Nuvarande balansnivåer är de lägsta under hela 2000-talet. Kammarrätten har även lyckats få en bättre åldersstruktur på målen genom att ha färre gamla mål i balans vilket Peder Liljeqvist förklarar har varit ett gemensamt mål för avdelningarna under några års tid.
– Det känns väldigt bra att ha så låga balansnivåer. Det har också gett oss utrymme att lägga mer tid på att genomföra ett digitaliserat arbetssätt fullt ut, vilket förhoppningsvis kan öka effektiviteten än mer på sikt, avslutar Peder Liljeqvist.
