När sädgässen flyger norrut under våren för att häcka så är området vid Kaunisvaara och Ahvenvuomas tjärnar en av de platserna de söker sig till. De cirka 100 sädgässen har haft en roll i ett av de senaste årens mer uppmärksammade gruvmål som avhandlats vid Mark- och miljödomstolen i Umeå.
Det vackra berget och malmen
Kaunisvaara som betyder ”Det vackra berget” på finska, är beläget i Pajala kommun. Området har varit känt för sina malmtillgångar sedan 1918 då mineralförekomster i norr kartlades. Även om områdets fyndigheter är kartlagda sedan en lång tid tillbaka så var det så sent som 2012 en gruvdrift påbörjades och den första lasten järnmalm dundrade fram med malmtåget med destination Narvik.
Företaget Kaunis Iron AB tog över driften vid gruvan 2018 och inkom 2019 med en ansökan om att få bryta malm vid Tapuli, Sahavaara och Palotieva gruvor och utöka verksamheten vid Kaunisvaara anrikningsverk. Ytan som gruvbolaget sökt tillstånd för är cirka 1 100 hektar och innefattar två stora gråbergsupplag, fyra dagbrott och ett stort sandmagasin vilket innebär en betydande miljöpåverkan.
En av personerna som arbetade med målet var Emma Önneby, rådman vid Mark- och miljödomstolen i Umeå.
– Det här har varit ett riktigt stort mål även för oss. Riktmärket är att i sådana här större gruvmål ska en första dom ha meddelats inom 24 månader men det här har tagit oss tre och ett halvt år. De drygt 1 200 aktbilagorna ger en fingervisning om målets storlek säger Emma Önneby.
På grund av omfattande kompletteringsönskemål och invändningar från svenska myndigheter dröjde det nästan två år innan ansökan kunde kungöras. Handläggningstiden förlängdes ytterligare av att det krävdes översättning av handlingar till finska parter och i sin tur översättning av finska parters yttranden till svenska. Pandemin försvårade också arbetet bland annat avseende möjligheten att hålla syn.
Prövning i gränsälvslandskap
– Då domstolen är första instans har vi full utredningsskyldighet, vi ska se till att beslutsunderlagen är tillräckliga. Vår uppgift är bland annat att borra i materialet och se till att det inte finns oklarheter så att vi kan pröva målet i sak. Här var det fråga om en befintlig gruvverksamhet som redan hade påverkan på omgivningen och den skulle utökas, säger Emma Önneby.
Faktorer som gjorde ärendet komplext var bland annat påverkan på vattenmiljöer, buller, deponier med avfall, transporter och utsläpp till luft. I området har Gabna sameby delar av sina vinterbetesmarker. Ökade transporter skulle riskera att försämra möjligheten för samebyns renar att nå sina vinterbetesmarker. Dessutom sker påverkan i en gränsälv, Muonioälven, som är ett utpekat Natura 2000-område. Vidare inkom yttranden från ungefär 80 olika parter (myndigheter, organisationer och enskilda) som skulle hanteras.
Carl-Philip Jönsson är tekniskt råd vid Mark- och miljödomstolen i Växjö.
– Ett ärende av den här storleken är komplicerat att arbeta med. Vi pratar om en sökt verksamhet som ska pågå under 35 år samt en efterbehandling som kommer att ta ytterligare tid och deponier med gråberg som kommer att finnas kvar under oöverskådlig framtid. På nästan varje prövningsgrund har det kommit invändningar som vi har dömt oss igenom säger Carl-Philip Jönsson.
Vad lappranunkel, dvärgsparv, myrstarr, sädgås, åkergroda och brushane har med en gruva att göra
Förutom dagbrott och deponier behövde riskerna för påverkan på växt- och djurliv utredas. Naturvärdena i omgivningarna är mycket höga genom växt- och djurlivet i de stora myrmarkerna Kokkovuoma, Tapulivuoma och Ahvenvuoma. Områdena kommer att påverkas genom brytning, grundvattenavsänkning i omgivande våtmarksområden, buller och andra störningar från verksamheten. Flera av de påträffade växt- och djurarterna omfattas av Art- och habitatdirektivet, ett direktiv som listar arter och naturtyper av intresse att bevara för att säkra den biologiska mångfalden inom EU:s medlemsländer.
Ett villkor för att bevilja Kaunis Iron AB tillstånd och dispens från Art- och habitatdirektivet var framtagandet av en plan för kompensationsåtgärder som ska gynna de växt- och djurarter vars livsmiljöer riskerar att påverkas och förstöras. Bolaget har förbundit sig att återskapa och restaurera myrmarker samt göra andra biotopförbättrande åtgärder på motsvarande 700 hektar.
3,5 år, 2 månader och 3 veckor
Efter att noga bedömt aspekter, inhämtat fakta och hanterat yttranden från myndigheter och andra parter meddelade mark- och miljödomstolen i Umeå den 1 december 2022 att Kaunis Iron AB:s ansökan godkändes gällande tillstånd till befintlig och utökad verksamhet. Tillståndet gäller i 35 år och omfattar brytning av maximalt 10 miljoner ton järnmalm per år. Det var ett besked som vissa parter firade medan andra parter genast började formulera sina överklaganden.
För Mark- och miljödomstolen i Umeå innebär deldomen en paus i ett mål som pågått under tre och ett halvt år med tre veckors huvudförhandling i Pajala, drygt två månaders domskrivning och genomgång av det omfattande materialet.
För rådmannen Emma Önneby fanns det flera utmaningar i arbetet med målet.
– Att det var så många nya termer och tekniskt material samt att målet innehöll ett flertal komplexa frågor och krävde omfattande handläggningsåtgärder är något av det som har varit utmanande för mig personligen som ny rådman vid mark- och miljödomstolen. Mina tre första år här har verkligen präglats av detta mål och av det återkallelsemål som också avsåg gruvverksamheten i Kaunisvaara.
Mark- och miljödomstolens deldom har överklagats och ärendet kommer nu att behandlas vidare av Mark- och miljööverdomstolen.
Arbete för att korta tiderna
Mikael Forsgren är lagman vid Umeå tingsrätt. Han bedriver ett aktivt arbete som syftar till att korta handläggningstiderna för mål liknande detta.
– Processerna vid mark- och miljödomstolen tar inte sällan lång tid, till exempel för att målen ofta rymmer svåra intresseavvägningar och konsekvenserna av domstolens beslut är stora. De ekonomiska värdena är uppenbara samtidigt som de skadliga effekterna av en verksamhet kan påverka inte bara oss här och nu utan även kommande generationer vilket ställer stora krav på domstolsprocessen. Med det sagt är min tro att det går att förkorta handläggningstiderna för tillståndsprocesserna utan att försaka kvalitetskraven. Vid Mark- och miljödomstolen i Umeå pågår det ett aktivt utvecklingsarbete med den inriktningen, ett arbete som sker i nära dialog med de aktörer som förekommer i våra mål.
Och sädgässen då?
Om gässen som år efter år gör den långa resan från övervintringsplatserna i Skåne till myrmarkerna vid Kaunisvaara godtar kompensationsåtgärderna som Kaunis Iron AB är ålagda att göra återstår att se. Men de är ändå lyckligt ovetandes om att de har haft en roll i ett stort gruvmål.
