2012 inkom totalt 4 803 LVU-mål till landets förvaltningsdomstolar, 2022 var motsvarande siffra 8 341. En domstol som tydligt märker en ökning av antalet mål är Kammarrätten i Stockholm. Där har antalet LVU-mål ökat med hela 140 procent på tio år.
Exempel på när vård med stöd av LVU kan komma i fråga är vid omsorgsbrister hos vårdnadshavarna eller ett socialt nedbrytande beteende hos den unge. Ett ärende hos socialtjänsten kan bli aktuellt bland annat efter orosanmälningar från skola eller polis. Socialtjänsten gör sedan en utredning som under vissa förutsättningar kan leda till att en ansökan om beredande av vård görs till förvaltningsrätten.
Hedersförtryck vanligare
Anna Lönnestav är kammarrättsråd på Kammarrätten i Stockholm. Hon har arbetat med LVU-mål under många år och ser att de till sitt innehåll delvis har förändrats. Grov kriminalitet bland ungdomar samt unga som utsätts för hedersförtryck är i högre utsträckning än tidigare omständigheter som ligger till grund för LVU.
Hon får medhåll av Helmuth Föll som har varit nämndeman sedan 1990-talet. Han har också sett hur målen har ändrat inriktning. En typ av problematik som han inte alls såg under de första åren är unga flickor som vill komma ifrån en kontrollerande familj.
– Man skulle kunna tro att man blir avtrubbad med åren, men familjeöden är en känslomässig berg-och-dalbana, säger Helmuth Föll.
Hur går ett LVU-mål till?
I veckan presenterade Kammarrätten i Stockholm sin verksamhetsberättelse för 2022. I denna finns en artikel som beskriver hur ett LVU-mål hanteras i domstolen, se länk nedan.
