Regeringen har återkommande betonat betydelsen av tvångsmedlen som ett effektivt verktyg i brottsbekämpningen och användningen har succesivt ökat över tid. Men arbetet med hemliga tvångsmedel är komplext och tidskrävande, inte minst på grund av den strikta sekretess som omgärdar hanteringen. Inom till exempel Sveriges Domstolar läggs ärendena, på grund av sin känsliga karaktär, inte in i det allmänna diariet utan hanteras mestadels manuellt med pappershandlingar
Projekt om processkartläggning – hantering av hemliga tvångsmedel
Mellan myndigheterna i rättskedjan råder det en bred enighet om att prioritera utvecklingen av en effektiv och rättssäker digitaliserad hantering av hemliga tvångsmedel. På initiativ av Domstolsverket har det skapats ett projekt där också Polismyndigheten, Tullverket, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har deltagit. Syftet har varit att ta fram en nulägesbild av hur hanteringen av hemliga tvångsmedel inom rättsväsendet ser ut och hur den kan effektiviseras.
Projektledare har varit Klara Lutti, utvecklingsdirektör och avdelningschef på Avdelningen för domstolsutveckling på Domstolsverket. Hon säger:
– Målet för projektet har varit att vi ska lämna den otidsenliga, manuella pappershanteringen bakom oss och i stället hitta en digital lösning som möjliggör en snabbare och säkrare hantering av hemliga tvångsmedel. En effektivare ordning som även ger polisen bättre möjligheter att snabbt inleda spaning, helt enkelt.
Anna Widing Torstensson, enhetschef på Domstolsverkets IT-avdelning, har också ingått i projektgruppen. Hon ser stora möjligheter med ett framtida digitalt system.
– Vi alla skulle tjäna på att arbeta smartare, effektivare och säkrare genom att digitalisera hanteringen av hemliga tvångsmedel. Målet på sikt är att skapa ett helt digitalt flöde mellan berörda myndigheter i rättskedjan. Det skulle förenkla tillämpningen och främja användningen av hemliga tvångsmedel.
Fördelar med ett säkert och digitalt informationsflöde
Rättsväsendets myndigheter har under lång tid arbetat med att bygga upp ett digitaliserat rättsväsende för effektivitet, rättssäkerhet och ökad samhällsnytta. Ett säkert och digitalt informationsflöde mellan myndigheterna i rättsväsendet kan möjliggöra exempelvis kortare handläggningstider, minskad risk för fel, snabbare tillgång till korrekt information, förutsättningar att följa upp och analysera rättsväsendet samt ökad samhällsnytta.
Bland domstolarna ser man också fördelarna med ett gemensamt digitalt system. Axel Peterson, chefsrådman vid Stockholms tingsrätt, har även han ingått i projektgruppen.
– Ett helt digitalt system för hanteringen av hemliga tvångsmedel skulle underlätta för domstolarna på olika sätt, inte minst att slippa pappershanteringen som känns väldigt omodern år 2025.
Konstruktivt samarbete
Projektet startade i mitten av februari och i början av juni levererades en slutrapport till respektive myndighetsledning. Förhoppningarna är att en digital lösning ska finnas på plats under 2027. Fram tills dess fortsätter det etablerade samarbetet mellan Domstolsverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i frågor som rör hanteringen av hemliga tvångsmedel.
Avslutningsvis lyfter Klara Lutti fram det positiva samarbetet i projektgruppen.
– Samarbetet mellan berörda myndigheter har varit roligt och fungerat väldigt bra! Att arbeta över myndighetsgränserna i ett kort projekt med ett tydligt avgränsat uppdrag, där vi blandat IT-kompetens med verksamhetskunskap, har varit ett framgångskoncept och något jag gärna skulle se mer av även i andra frågor.
