Snabbare lagföring är ett samarbete mellan Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Rättsmedicinalverket samt Kriminalvården. Det går i korthet ut på att när polisen har stoppat en misstänkt gör de utredningen klar på plats och ger den misstänkte en preliminär tid för rättegång. Arbetssättet har pågått i form av försöksverksamhet sedan 2018, med en succesiv utbyggnad sedan dess. Den 1 april infördes och permanentades snabbare lagföring i hela landet, undantaget Västmanland som ansluter den 1 oktober.
Under 2022 användes snabbförfarandet på 36 procent av alla brottmål i de 27 tingsrätter som då ingick i försöksverksamheten. De vanligaste brotten inom förfarandet är narkotikabrott, butiksstöld, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen. Under 2022 var mediantiden för ett brottmål i snabbare lagföring cirka sju veckor.
– Snabbförfarandet har visat sig vara både effektivt och rättssäkert. Att det nu har införts på alla tingsrätter och blir ett permanent arbetssätt är positivt både för medborgarna och domstolarna, säger Carin Westerlund, projektledare för snabbförfarande i brottmål på Domstolsverket.
