Runt om i hela Sveriges Domstolar finns ungefär 8 500 nämndemän som tillsammans med juristdomare dömer i olika mål och ärenden. Förra året var nämndemän med och dömde i fler än 100 000 mål.
Nämndemän är viktiga för rättstryggheten. Tillsammans med juristdomare sätter de sig in i mål av olika slag och gör sedan självständigt sin bedömning. Beroende på domstol och typ av mål kan det innebära att nämndemän läser in fakta om mål, deltar i rättegångar, värderar bevis och överväger straff. Tillsammans med juristdomare och övriga nämndemän avgör de hur rätten ska besluta. Nämndemän utses av de politiska partierna men uppdraget i sig är helt opolitiskt.
”Nämndemännen stärker demokratin”
Stefan Blomquist är ordförande i Nämndemännens Riksförbund. Han har varit nämndeman i sju år. Hur ser han på uppdraget som nämndeman?
– Nämndemännen är allmänhetens representanter och står för insynen i domstolarna. Vi bidrar till att stärka demokratin och höja kvaliteten på domstolarnas arbete.
Han berättar hur han reagerade när han fick höra om nämndemännen som lämnade sina uppdrag i Göteborg.
– Jag har fått tydliga signaler om att politisk påverkan har skett och jag blev förskräckt när jag hörde det. Tyvärr är det inte första gången det händer och jag tror heller inte att det är den sista.
Stefan Blomquist ser en risk för att uppdraget som nämndemän politiseras.
– Det som har hänt i Göteborg är ett flagrant övertramp, jag trodde att våra politiker visste bättre. Vi måste minska risken att nämndemän utsätts för politisk påtryckning. Här har Domstolsverket en viktig uppgift att, tillsammans med oss i Nämndemännens Riksförbund, opinionsbilda om vad det innebär att vara nämndeman. Vi måste bli bättre på att tala om för politikerna att uppdraget i sig är helt opolitiskt och väldigt annorlunda mot att till exempel sitta i en byggnadsnämnd.
Regeringsuppdrag
I Sverige är det våra politiska partier i kommun- och regionfullmäktige som nominerar och utser nämndemän. Trots att nämndemannauppdraget i sig är helt opolitiskt så är 95 procent av alla nämndemän medlemmar i ett politiskt parti. Det finns dock inget formellt krav på partimedlemskap för att bli nämndeman.
De senaste regeringarna har, oavsett färg, gett uttryck för en vilja att få en nämndemannakår som bättre avspeglar samhället vad gäller ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke och att fler personer utan partipolitisk koppling ges faktisk möjlighet att komma i fråga för uppdraget.
I år ska nya nämndemän väljas för mandatperioden 2024-2027. Petra Thor Jonzon är kommunikationsdirektör på Domstolsverket. Hon berättar om hur Domstolsverket arbetar inför valet av nya nämndemän.
– Domstolsverket har av regeringen fått i uppdrag att genomföra kommunikationsinsatser inför nämndemannavalet med syfte att få en mer allsidig sammansättning och att fler nämndemän än tidigare rekryteras utanför partipolitiken.
En del i regeringsuppdraget handlar om att öka kunskapen om vad det innebär att vara nämndeman.
– Syftet är att minska risken för att valda nämndemän lämnar sitt uppdrag i förtid på grund av att uppdraget inte motsvarar förväntningarna. I detta arbete är Nämndemännens Riksförbund en viktig samarbetspartner, säger Petra Thor Jonzon.
Kampanj i sociala medier
”Vanligt folk med ett ovanligt viktigt uppdrag” är devisen för den kampanj på sociala medier som Domstolsverket nu genomför. Petra Thor Jonzon berättar:
– Mellan mars och maj genomför vi en kampanj på sociala medier riktad mot allmänheten. I våra kanaler syns nämndemän som berättar om vad uppdraget innebär. Syftet med kampanjen är att väcka intresse och nyfikenhet. Inläggen leder in till vår webbplats domstol.se där man kan läsa mer om hur själva valet går till. Där kan man också läsa om hur man går till väga för att anmäla sitt intresse att bli nämndeman.
Petra Thor Jonzon berättar vidare att Domstolsverket har haft liknande kommunikationsuppdrag i samband med tidigare nämndemannaval.
– Vi hade ett motsvarande regeringsuppdrag förra gången det var aktuellt att välja nämndemän. Efter valet gjorde vi en noggrann utvärdering som visade att trots omfattande kommunikationsinsatser så föryngrades inte nämndemannakåren. Inte heller nåddes målet om att fler nämndemän skulle rekryteras utanför de politiska parterna. Slutsatsen blev att kommunikation allena inte löser behovet av breddning och sammansättning. Här måste politikerna överväga andra åtgärder om de vill se verklig förändring, avslutar Petra Thor Jonzon.
