Syftet med lagändringen, som skulle träda i kraft den 1 oktober 2023, var att få fler personer att vilja samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna, till exempel genom att vittna om brott, så att fler skulle kunna lagföras. Men de föreslagna förändringarna riskerade att innebära en skenbar trygghet eftersom namnet på den enskilde även fortsättningsvis kommer att vara offentligt. Det skulle då krävas mycket små insatser, exempelvis via en enkel sökning på internet, att få fram de kontaktuppgifter som lagstiftningen skulle skydda.
Den 26 juni lämnade därför Domstolsverket in en hemställan till Justitieutskottet om att bestämmelserna skulle upphävas och därmed aldrig träda i kraft. Domstolsverkets hemställan hörsammades och den 13 september fattade riksdagen beslut om att stoppa lagändringen.
Glad och lättad över det unika beslutet
Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén har arbetat hårt för att få politikerna att ändra sig. Han var lättad när beslutet kom.
– Ytterligare sekretessprövningar hade fått mycket stora konsekvenser för domstolarna. Att göra den typen av prövningar, i de väldigt omfattande förundersökningar som vi har i dag, skulle kräva väldigt stora domarresurser. Detta samtidigt som många domare redan idag slår larm om en ansträngd arbetssituation. Om lagen hade trätt i kraft hade det också påverkat alla dem som väntar på att få sitt mål eller ärende avgjort i domstol med längre handläggningstider som följd. Jag är därför både glad och lättad över att riksdagen gick oss till mötes och fattade det unika beslutet att dra tillbaka den nya lagen om utökad sekretess för bland annat målsägande och vittnen.
Nackdelarna överstiger nyttan
Utöver en ökad arbetsbelastning för domstolarna och risk för längre handläggningstider såg Domstolsverket en risk att den nya lagstiftningen skulle få stora ekonomiska konsekvenser för domstolarna.
Den nya lagstiftningen skulle inte heller innebära någon egentlig förbättring av skyddet för målsägandens och vittnens kontaktuppgifter, då dessa uppgifter normalt är offentliga hos andra myndigheter och ofta enkla att få fram på internet.
– Jag har arbetat med lagstiftningen under två år. Det har varit en resa fylld av olika inslag, såsom framtagande av checklistan för domstolarnas förberedelser, utbildnings- och informationsinsatser, samverkan med andra myndigheter, analyser av lagstiftningens verksamhetsmässiga konsekvenser, regeringsuppdrag om lagstiftningens ekonomiska konsekvenser och slutligen en tredje hemställan till Justitieutskottet. Under arbetets gång blev det tydligare och tydligare för mig att nackdelarna vida överstiger nyttan med lagstiftningen. Jag är därför mycket nöjd och lättad över riksdagens beslut, säger Sarah Ossowski Tibell, jurist på Domstolsverket.
Enat stöd från domstolarna
Frågan gällande den nya lagstiftningen har engagerat många.
– Jag vågar påstå att alla Sveriges tingsrätter och hovrätter enade har stått bakom Domstolsverkets begäran till Justitieutskottet att lagstiftningen inte ska träda i kraft. Därför är det mycket välkommet att riksdagen fattade beslut att upphäva lagändringen, säger Göran Lundahl, lagman vid Göteborgs tingsrätt.
Utredningen om anonyma vittnen (Ju 2022:17) ska i ett delbetänkande i oktober 2023 föreslå ett system för anonyma vittnen och ska därefter även titta på om det finns behov av att utöka sekretessen i domstol för att stärka och effektivisera rättsprocessen och då särskilt vad avser uppgifter i förundersökningen.
– Förhoppningsvis kommer den utredningen att hitta lösningar som på riktigt leder till att vittnen och målsägande vågar delta i rättsprocessen så att brott kan klaras upp och skyldiga lagföras, säger Johan Kvart, lagman på Malmö tingsrätt.
