Så avgör kammarrätten målet

Efter att kammarrätten har gett prövningstillstånd, om det krävdes, avgörs målet i regel på de handlingar som lämnats in. Parterna behöver vanligtvis inte komma till domstolen.

I kammarrätten dömer oftast tre juristdomare. I några måltyper medverkar dessutom två nämndemän som domare. Det gäller flertalet mål som handlar om tvångsvård (LVU-mål, LVM-mål och psykiatrimål). I vissa mål, t.ex. laglighetsprövning av kommunala beslut medverkar två så kallade särskilda ledamöter som utses av regeringen.

Oftast skriftlig handläggning

Handläggningen på kammarrätten är som regel skriftlig och målet avgörs efter en föredragning (muntlig redovisning) av en jurist på kammarrätten. Vid föredragningen redogör juristen för fakta i målet och för den utredning som har gjorts. Juristen lämnar också en redovisning av gällande bestämmelser på området.

Tillförs målet något nytt får parterna tillfälle att yttra sig över detta.

Muntlig förhandling i vissa fall

Muntlig förhandling kan förekomma som komplement till den skriftliga handläggningen. Då kallas parterna till domstolen. Kammarrätten håller så gott som alltid muntlig förhandling i mål som handlar om tvångsvård av missbrukare och unga. Kammarrätten kan hålla muntlig förhandling även i andra mål, om det behövs för utredningen.

För att komplettera den skriftliga handläggningen kan kammarrätten också hålla syn. Då åker rätten ut och tittar på det målet handlar om, till exempel en fastighet.

Kammarrättens dom

Efter föredragningen eller den muntliga förhandlingen håller rätten överläggning. Det betyder att domarna diskuterar målet och kommer överens om hur de ska döma. Om de inte är överens blir det omröstning. Varje domare har då varsin röst.

Domen meddelas oftast en tid efter föredragningen eller den muntliga förhandlingen. Den kan också avkunnas omedelbart. Domstolen skickar alltid ut domen till parterna.

Uppdaterad
2019-09-16