Räkna ut ditt ekonomiska underlag

Här får du hjälp att själv räkna ut om du utifrån ditt ekonomiska underlag kan ha rätt till rättshjälp.

Det är flera olika faktorer som påverkar ditt ekonomiska underlag men enkelt beskrivet så är det dina inkomster och tillgångar minus skulder och försörjningsbörda.

Räkna så här:

1. Summan av din inkomst

Inkomster är till exempel din lön, pension, försörjningsstöd eller studiebidrag.
Har du en ojämn inkomst så används den inkomst du har haft under sex månader före begäran om rättshjälp och den förväntade inkomsten under sex månader efter, som underlag.
Kommer intäkterna från en näringsverksamhet räknas nettointäkten enligt den senaste taxeringen.
Du ska inte ta med bidrag som:
- Barnbidrag
- Underhållsstöd
- Adoptionsbidrag
- Efterlevandestöd
- Bostadsbidrag/-tillägg
- Boendetillägg
- Etableringsersättning/-tillägg
- Bostadsersättning

Fullständiga regler för att räkna ut årsinkomsten står i inkomstskattelagen (1999:1229)

2. Tillägg för ersättningar för resor och traktamenten

3. Avdrag för kostnader

På samma sätt som vid skattedeklaration har du rätt att dra av för de utgifter som varit nödvändiga för att utföra ditt arbete.
Du får dra av den del av de sammanlagda kostnaderna som överstiger 5 000 kronor.
- Exempel: Har du total 8 000 kronor i avdragsgilla kostnader ska du minska din årsinkomst med 3 000 kronor.
Tänk på att när du fyller i blanketten för ansökan om rättshjälp (DV 1030) ska du ange hela kostnaden utan avdrag.

4. Inkomst av kapital

5. Förmögenhet och tillgångar

Har du en förmögenhet och tillgångar vid sidan av dina inkomster kan detta påverka beviljandet av rättshjälp. Det är tillgångarnas beskattningsvärde man utgår från.
Ta med exempelvis:
- Pengar, i kontanter eller på konto, om du har minst 25 000 kronor
- Fordringar
- Livförsäkring (ej pensionsförsäkring eller livförsäkring som inte är återköpsbar)
Ta inte med:
- Din privata bostad
- Pensionssparkonto
- Tillgångar i näringsverksamhet
Från dina totala tillgångar ska du dra av dina skulder enligt punkt 6 för att få fram din nettoförmögenhet eller nettoskuld.
- Om tillgångarna är större än dina skulder har du en nettoförmögenhet.
- Är skulderna högre har du en nettoskuld och kan gå vidare till punkt 6.
Av nettoförmögenheten ska du dra av 50 000 kronor. Resten delas på hälften och läggs till ditt ekonomiska underlag.
- Exempel: Om du har 200 000 kronor i nettoförmögenhet drar du först av 50 000 kronor. Kvar blir 150 000 kronor. Dela dessa med hälften så att det blir 75 000 kronor. Du ska då lägga till 75 000 kronor till ditt ekonomiska underlag.

Fullständiga regler för att räkna ut din förmögenhet står i Lagen om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner (2009:1053)

6. Skulder

Räkna samman alla dina skulder utom eventuella skulder som hör till din privatbostad.
Har du näringsverksamhet ska du inte räkna med skulder som hör dit.
Om dina skulder är större än dina tillgångar får du dra av för amorteringen. Dra i så fall av den del av en årlig amortering som överstiger 5 000 kronor.
- Exempel: Om du har 200 000 kronor i förmögenhet/tillgångar och 400 000 kronor i skulder har du rätt att dra av en del av amorteringen. Om du amorterar 25 000 kronor per år räknar du bort 5 000 kronor och får då dra bort 20 000 kronor från ditt ekonomiska underlag.
Tänk på att när du fyller i blanketten för ansökan om rättshjälp (DV 1030) ska du ange hur mycket du amorterar totalt per år, utan avdrag.

7. Barn

Du får göra avdrag med 15 000 kronor per år för varje minderårigt barn som du är underhållsskyldigt till, dock högst 75 000 kronor per år.
Räkna med barn som bor tillsammans med dig eller som du är skyldig att betala underhållsbidrag för.
Du räknas som underhållsskyldig tills barnet är 18 år eller, om barnet går i grundskola, gymnasieskola eller annan jämförbar grundutbildning, tills barnet är 21 år.
- Exempel: Har du två barn får du dra av 30 000 kronor från ditt ekonomiska underlag. Har du mer än fem barn får du dra av maxbeloppet 75 000 kronor.

Rättshjälpsavgiftens storlek

Ditt ekonomiska underlag får inte vara högre än 260 000 kronor per år för att få rättshjälp. När du får besked om att du får rättshjälp ska du själv betala en del av kostnaderna. Rättshjälp är aldrig helt gratis för myndiga personer och den del du själv betalar kallas för rättshjälpsavgift.

Din rättshjälpsavgift kan aldrig bli högre än kostnaderna för rättshjälpen.

Ditt ekonomiska underlag	Del av kostnaderna för ditt ombud som du ska betala	Minsta summa du ska betala
0–50 000 kr	2 %	0 kr
50 001–100 000 kr	5 %	500 kr
100 001–120 000 kr	10 %	1 000 kr
120 001–150 000 kr	20 %	1 500 kr
150 001–200 000 kr	30 %	2 000 kr
200 001–260 000 kr	40 %	5 000 kr

Om din ekonomi förändras

Om dina ekonomiska förhållanden förändras väsentligt under ärendets gång kan din avgift ändras. Det är därför viktigt att så snart som möjligt meddela om din ekonomi förändrats. I de flesta fall kan rättshjälpsavgift inte sänkas i efterhand.

Uppdaterad

2022-07-06