Justitiekanslerns önskemål att inträda som part i överrätt
Justitiekanslern har anmält att Justitiekanslern önskar inträda som part i överrätt om rätten har kommit fram till att det finns anledning att ändra ett beslut som
- omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt 23 § Domstolsverkets föreskrifter (DVFS 2022:2) om rättshjälp och underrättelser till Justitiekanslern, eller
- som skulle ha omfattats av denna uppgiftsskyldighet om underinstansen meddelat ett för klaganden mer fördelaktigt beslut än det som överprövas, det vill säga om klaganden hade fått bifall till sitt yrkande i underinstansen.
Exempel
A. Följande situation kan omfattas av punkten 1 ovan. Den offentliga försvararen har begärt ersättning med 200 000 kr i tingsrätten, men endast tillerkänts 180 000 kr. Justitiekanslern har underrättats om beslutet enligt 23 § fjärde punkten DVFS 2022:2, men väljer att inte överklaga. Det gör emellertid försvararen som begär fullt bifall i hovrätten. Efter föredragning (eller överläggning) finner hovrätten skäl att ändra tingsrättens beslut, varpå Justitiekanslern får tillfälle att yttra sig.
B. Ett exempel på en situation som omfattas av punkten 2 ovan är att en offentlig försvarare har begärt ersättning med 170 000 kr i tingsrätten, men endast tillerkänts 140 000 kr. Beslutet omfattas därmed inte av tingsrättens underrättelseskyldighet enligt 23 § fjärde punkten DVFS 2022:2 som anger en beloppsgräns om 150 000 kr. Försvararen överklagar beslutet och begär fullt bifall i hovrätten. Efter föredragning (eller överläggning) finner hovrätten skäl att ändra tingsrättens beslut, varpå Justitiekanslern får tillfälle att yttra sig.
C. Ytterligare ett exempel som kan omfattas av punkten 2 ovan är följande. Tingsrätten har avslagit en begäran om byte av målsägandebiträde. Beslutet föranleder ingen underrättelse till Justitiekanslern (jämför 23 § femte punkten DVFS 2022:2). Beslutet överklagas. Efter föredragning (eller överläggning) finner hovrätten skäl att bevilja byte av målsägandebiträde, varpå Justitiekanslern får tillfälle att yttra sig.
Underrättelser till Justitiekanslern
Domstolsverket har meddelat föreskrifter med bestämmelser om bland annat domstolarnas skyldighet att underrätta Justitiekanslern om vissa beslut. Underrättelseskyldigheten regleras i 22-24 §§ Domstolsverkets föreskrifter (DVFS 2022:2) om rättshjälp och underrättelser till Justitiekanslern.
Särskilt om underrättelse avseende merkostnader för distansbiträden
Av 22 § DVFS 2022:2 framgår att domstolarna ska underrätta Justitiekanslern om vissa beslut enligt 23 och 24 §§. Bland annat innebär detta en underrättelseskyldighet, enligt 23 § tredje punkten, när domstolen fattat ett beslut om ersättning för eller förhandsbesked om merkostnader till så kallade distansbiträden. Med distansbiträde avses antingen offentlig försvarare som har sin verksamhet långt ifrån den ort där domstolen är belägen eller rättshjälpsbiträde, målsägandebiträde eller offentligt biträde som har sin verksamhet långt ifrån den ort den rättsliga angelägenheten huvudsakligen hanterats.
Enligt vad som framgår av förarbeten till 21 kap. 10 § rättegångsbalken (prop. 2004/05:41 s. 23 och prop. 2008/09:232 s. 31 och 34) samt rättspraxis kan avstånd om 5–10 mil i tätbebyggda områden och 20 mil i mindre tätbebyggda områden tjäna som riktmärken för tolkning av uttrycket ”verksamhet långt ifrån den ort där domstolen är belägen eller den rättsliga angelägenheten huvudsakligen hanteras”. Ett förordnande av ett biträde inom den egna domkretsen bör dock aldrig föranleda underrättelseskyldighet.
Andra underrättelser och begäran om yttrande
Domstolen är i vissa fall skyldig att låta åklagaren eller undersökningsledaren yttra sig om vissa ersättningsanspråk samt att rapportera till Sveriges advokatsamfund när den yrkade ersättningen sätts ned med en betydande del. Detta framgår av förordningen (2005:77) om kontroll av vissa ersättningsanspråk m.m.