För dig som nominerar och väljer

Behörighetskraven är inskrivna i lag och innebär att en nämndeman måste vara:

• Myndig
• Svensk medborgare
• Folkbokförd inom kommunen/länet
  Nämndeman i tingsrätt måste vara folkbokförd i den kommun eller del av kommunen som hör till tingsrätten. Nämndeman i hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt ska vara folkbokförd i det län eller del av länet som hör till aktuell domstol.

Behörighetskraven innebär också att nämndemannen inte får vara:

• Försatt i konkurs
• Satt under förvaltarskap
• Ha vissa yrken
  Det finns regler som innebär att personer inom rättsväsendet och vissa andra yrkeskategorier som har koppling till domstolsväsendet inte anses vara lämpliga att ha uppdrag som nämndemän. Anledningen är framför allt att de av en enskild part i en process kan uppfattas som företrädare för ett motstående intresse och deras objektivitet vid rättskipningen kan ifrågasättas.
  
  Läs mer nedan under Vissa yrken är undantagna.

Nämndemän måste även vara lämpliga för uppdraget med hänsyn till:

• Omdöme
• Självständighet
• Laglydnad
• Andra omständigheter som kan vara av betydelse för lämplighetsprövningen

Med tanke på uppdragets natur bör en nämndeman

• ha förmågan att upprätthålla koncentrationen under långa förhandlingar föredragningar och överläggningar
• i tillräcklig omfattning behärska det svenska språket, som är det officiella språket i alla svenska domstolar
• vara mentalt stark och kunna hantera tunga berättelser och ibland mycket explicit bevisning
• kunna reflektera över sina egna intryck, åsikter och värderingar
• kunna sätta ord på vad och hur man tycker och tänker
• vara prestigelös och samarbetsinriktad
• vara noggrann och disciplinerad
• fungera som en god representant för domstolen.

Nämndemän förväntas inte ha någon juridisk utbildning. Det är juristdomarens uppgift att ha kunskap om lagen.

De behöver alltså inga förkunskaper om hur domstolens arbete fungerar eller om olika rättsfrågor. Meningen är att nämndemännen ska vara vanliga människor med sunt förnuft och med erfarenhet från olika områden.

Nämndemän får den utbildning de behöver på domstolen innan de kan börja tjänstgöra.

Det finns regler som innebär att personer inom rättsväsendet och vissa andra yrkeskategorier som har koppling till domstolsväsendet inte anses vara lämpliga att ha uppdrag som nämndemän. Anledningen är framför allt att de av en enskild part i en process kan uppfattas som företrädare för ett motstående intresse och deras objektivitet vid rättskipningen kan ifrågasättas.

Personer med dessa yrken kan inte vara nämndemän vid någon domstol:

• Domare
• Anställda vid domstol
• Åklagare
• Polis
• Advokat
• Den som har till yrke att föra andras talan vid domstol

Personer som är anställda vid nedanstående myndigheter får utöver det som angetts ovan inte vara nämndeman vid förvaltningsrätt och kammarrätt:

• Skatteverket
• Försäkringskassan
• Migrationsverket
• Transportstyrelsen
• Länsstyrelse

Det är domstolen som bestämmer vilka yrken som utgör ett hinder för att personen ska anses vara lämplig för uppdraget som nämndeman. Den som är intresserad av att vara nämndeman och är osäker på om yrket tillåter det kan fråga den domstol som hen är intresserad av att tjänstgöra vid.

Domstolsverket kommer att genomföra en kampanj riktad till presumtiva nämndemän bland allmänheten under våren 2027. Syftet är att informera om uppdraget som nämndeman, att det är val och hur det går till att anmäla intresse. Det finns ett värde i att partierna nominerar samtidigt som Domstolsverkets informationskampanj genomförs.

Domstolsverket ber därför nominerande organ att göra sitt arbete under mars-juni. Om fullmäktige i kommuner och regioner väljer nämndemännen under augusti-september ökar förutsättningarna för att domstolarna får uppgift om sina valda nämndemän i början av oktober och hinner då kontrollera och utbilda innan mandatperioden börjar.

Var observant på vilket datum domstolen anger att de vill ha namnen på de som valts till nämndeman. Det kan för enstaka domstolar vara tidigare än oktober.

Det är domstolarna som avgör hur många nämndemän de behöver inför varje mandatperiod. Domstolarna anmäler vanligtvis det till de kommuner och regioner som ingår i domkretsen (domstolens upptagningsområde) inför det att nominering och val ska ske. 

Namnen på de nämndemän som valts av fullmäktiga i kommun eller region ska skickas till den domstol som de valt för.

Nedan en översiktlig beskrivning över vem som ansvarar för vad när det gäller nämndemän.

Riksdag/regering ansvarar för:

• Nuvarande nämndemannasystem samt utredning och förslag på förändringar av systemet.
• Nämndemannavalets regler, mandatperioder, övergripande frågor och särskilda områden som ska betonas, till exempel en allsidig sammansättning av ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Genomförandet av valet ligger hos de nominerande och väljande organen.
• Krav på behörighet och lämplighet för nämndemän. Kontroll och uppföljning av nämndemännen hanteras dock av domstolarna.
• Arvode och andra ersättningar avseende beslut om villkor och nivåer.

Nominerande och/eller väljande organ ansvarar för:

• Nominering, inklusive att informera blivande nämndemän om uppdraget.
• Bedömningen av blivande nämndemäns lämplighet.
• En allsidig sammansättning av nämndemannakåren när det gäller kön, ålder, etnisk bakgrund och yrke.
• Genomförandet av nämndemannaval i fullmäktige.

Domstolarna ansvarar för:

• Utbildning av blivande och redan verksamma nämndemän.
• Information till potentiella nämndemän om specifika förutsättningar för uppdraget vid respektive domstol.
• Kontroll av behörighet och lämplighet av samtliga nämndemän.
• Entledigande av olämpliga nämndemän.

Domstolsverket ansvarar för:

• Allmän information om vad uppdraget innebär och hur de utses. Domstolsverket är inte med i processen att utse nämndemän.
• Material till obligatoriska utbildningar för nämndemän som stöd till domstolarna.
• Rådgivning till domstolarna när det gäller rutiner för kontroll och/eller uppföljning av nämndemäns lämplighet och behörighet.
• Utbetalningar av arvoden och ersättningar till nämndemän på uppdrag av domstolarna.

Mandatperioden är fyra år och nämndemän har en skyldighet att fullgöra sitt uppdrag. Det är därför viktigt att vara är inställd på att det är ett långsiktigt åtagande.

I vissa fall har en nämndeman dock rätt att lämna uppdraget i förtid och det är om hen fyllt 60 år eller visar giltigt hinder. Vilka hinder som anses vara giltiga, framgår inte av lagen utan är en prövning som görs av domstolen. Det är domstolen som i så fall entledigar nämndemannen.

Om en nämndeman begått ett brott eller på annat sätt visat sig olämplig beslutar domstolen att nämndemannen inte längre får tjänstgöra.

Om en nämndeman inte längre är valbar eller behörig, upphör nämndemannens uppdrag. Fullmäktige får dock besluta att en nämndeman, som till följd av ändrad folkbokföring inte längre är valbar, får ha kvar sitt uppdrag under resten av tjänstgöringstiden.

Om en nämndemans uppdrag upphör till följd av någon av ovanstående anledningar behöver det göras fyllnadsval under pågående mandatperiod. Domstolen tar i så fall kontakt med berörd fullmäktigeförsamling.

Ja. Att en nämndeman avslutar sitt eventuella partimedlemskap under pågående mandatperiod är inte grund för att sluta som nämndeman. Det finns inget regelverk som säger att en person måste vara medlem i ett parti för att bli vald eller vara nämndeman.