Vanliga frågor och svar

Förvaltningsrätten kan inte ge juridisk rådgivning. Det är viktigt att förvaltningsrätten är objektiv och opartisk, och vi talar alltså inte om hur en viss lag ska tillämpas eller hur en juridisk process bör läggas upp.

Förvaltningsrättens serviceskyldighet begränsas därför till att ge upplysningar av mer formell art. Det kan till exempel vara att informera om hur handläggningen på förvaltningsrätten går till eller hänvisa till andra myndigheter.

Man bör vända sig till en advokatbyrå eller annan praktiserande juristbyrå om man till exempel vill ha råd om hur en process ska läggas upp rent juridiskt. Det finns också gratis rådgivning av jurister på vissa bibliotek och medborgarkontor.

Ett överklagande ska göras skriftligen. Av det beslut som du vill överklaga framgår bland annat hur lång tid du har på dig. Av ditt överklagande ska framgå att det är ett överklagande, vilket beslut du överklagar och på vilket sätt du vill att beslutet ska ändras. Överklagandet ska i de flesta fallen ges in till den myndighet som har fattat beslutet. Om överklagandet har kommit in i rätt tid kommer myndigheten att skicka överklagandet vidare till förvaltningsrätten.

I vissa fall ska ett överklagande skickas direkt till förvaltningsrätten. Det gäller när någon begär att få lagligheten av en kommuns eller ett landstings beslut prövad (så kallad laglighetsprövning) eller när någon ansöker om överprövning av en upphandling eller ett avtals giltighet.

När förvaltningsrätten har tagit emot ditt överklagande kommer du att få skriftlig information om det.

Myndigheten som har fattat det överklagade beslutet skickar alltid överklagandet tillsammans med övriga handlingar som har med målet att göra till förvaltningsrätten. Om du redan har skickat in en handling till myndigheten som har fattat beslutet behöver du alltså inte skicka samma handling igen till förvaltningsrätten.

Om förvaltningsrätten har fått in överklagandet behöver du inte göra något mer om inte förvaltningsrätten ber dig om detta. När överklagandet kommit in till förvaltningsrätten påbörjas handläggning av målet.

Förvaltningsrätten använder så kallad förenklad delgivning för att skicka handlingar till dig som du ska delges. Att delges en handling innebär att det räknas som att du har tagit emot den. När förenklad delgivning används skickar förvaltningsrätten två brev. Det första brevet innehåller den handling som du ska delges. Det andra brevet skickas nästa arbetsdag och är ett kontrollmeddelande som innehåller information om att det första brevet har skickats. Förenklad delgivning innebär att det räknas som att du har tagit emot handlingen även om du inte själv tar kontakt med förvaltningsrätten och bekräftar att du har det. Breven skickas till din senast kända adress (det kan vara din e-postadress om du har lämnat den till domstolen). Om breven kommer i retur till domstolen skickas de till din folkbokföringsadress, om den inte redan har använts. Du är skyldig att hålla domstolen informerad om dina aktuella kontaktuppgifter (e-post, telefonnummer och postadress).

Om handläggningen av ett mål eller ärende oskäligt har fördröjts, finns möjlighet att begära förtursförklaring. En förtursförklaring innebär att handläggningen av målet prioriteras framför andra mål. Det finns ingen särskild blankett för att begära förtur, men ansökan ska ske skriftligen. Det går bra att skicka in en sådan begäran med e-post. Glöm inte att ange målnummer vid kontakt med domstolen.

Nej. Du behöver inte heller stå för några andra kostnader än dina egna.

Handläggningen av ett mål är i regel skriftlig. För att förvaltningsrätten ska kunna pröva målet måste det bli tillräckligt utrett. Det innebär att förvaltningsrätten kan komma att be dig förtydliga något eller skicka handlingar till dig som du har möjlighet att yttra dig över. Skriftväxlingen pågår sedan till dess att målet är tillräckligt utrett. Har du ett ombud eller biträde ska handlingarna skickas via ombudet/biträdet. Ibland kan ett mål avgöras efter muntlig förhandling i förvaltningsrätten. Detta är vanligt i exempelvis mål som rör tvångsvård. I sådana fall är den muntliga förhandlingen ett komplement till det skriftliga materialet.

När ditt överklagande har kommit in till förvaltningsrätten kommer du att få information om det, en så kallad inledande skrivelse. Om du skickar in andra handlingar efter överklagandet kommer du inte att få någon särskild bekräftelse på att dina handlingar har kommit in till förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten ger inte juridisk rådgivning och ger inte heller några besked på förhand om vad avgörandet kommer att bli. Du avgör själv vilka handlingar du vill skicka in till förvaltningsrätten.

Du som överklagat ett beslut kan alltid på eget initiativ skicka in underlag till förvaltningsrätten. Har du ett ombud eller biträde bör handlingarna skickas via ombudet/biträdet. Du behöver inte skicka in underlag som du redan skickat in till den myndighet som fattat det överklagade beslutet. Dessa handlingar har förvaltningsrätten tillgång till.

Ett yttrande är oftast en skrivelse som skickas eller lämnas in till förvaltningsrätten. Ett yttrande bör skickas via e-post till domstolen, men kan även skickas med vanlig post.

Att förvaltningsrätten har gett dig tillfälle att yttra dig i målet innebär att du har möjlighet att yttra dig, men inte att det är ett krav.

Om du inte yttrat dig inom tiden som angetts i skrivelsen från förvaltningsrätten kan målet ändå komma att avgöras.

Om du önskar förlängd tid för yttrande ska du ta kontakt med förvaltningsrätten och framföra detta önskemål, i första hand via e-post. Förvaltningsrätten tar sedan ställning till om förlängd tid kan beviljas.

Nej, en återkallelse av ett överklagande ska ske skriftligen. Det går bra att skicka en återkallelse via e-post. Glöm inte att ange målnummer eller personnummer.

Kopior av de handlingar som förvaltningsrätten anser att du som part behöver ta del av skickas automatiskt till dig. Parterna i ett mål får alltid beslutet/domen när målet är avslutat. Förvaltningsrätten tar inte ut någon avgift för sådana handlingar som skickas automatiskt till dig som part under tiden som målet pågår. Du som part kan också efter begäran få ut ett exemplar av de flesta handlingarna i målet. Detta är gratis. Avgift kan tas ut av förvaltningsrätten t.ex. när nytt ombud eller part på nytt begär ut handlingar i målet.

Du väljer själv om du vill föra din talan själv eller om du vill att ett ombud gör det. Om du låter ett ombud företräda dig hos förvaltningsrätten kan denne behöva styrka sin rätt att utföra detta genom en skriftlig fullmakt. Förvaltningsrätten kommer inte att stå för dina eventuella kostnader för ombudet.

En fullmakt ger en annan person rätt att göra något för din räkning. Fullmakten är oftast skriftlig, men kan också vara muntlig. Av en fullmakt ska framgå vad den andra personen har rätt att göra i ditt namn, t.ex. att han eller hon har rätt att företräda dig i ett visst mål hos förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten har ett utredningsansvar, vilket innebär att domstolen ska se till att frågan i målet blir tillräckligt utredd. Med hänsyn till rättens utredningsansvar är det i de flesta fall inte nödvändigt med rättshjälp genom ett rättshjälpsbiträde, det vill säga en jurist som hjälper en enskild att föra talan och som till allra största delen betalas av staten. Rättshjälp är därför mycket ovanligt inom förvaltningsprocessen. Vill du veta mer om rättshjälp finns det information om detta på Rättshjälpsmyndighetens hemsida.

I mål om t.ex. tvångsvård av unga (LVU), missbrukare (LVM) eller psykiskt sjuka (LPT/LRV) förordnar förvaltningsrätten som regel ett offentligt biträde åt den enskilda. Till offentligt biträde får förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Du kan även önska vem du vill ska förordnas som offentligt biträde i ditt mål. Det är i så fall viktigt att detta görs så tidigt som möjligt och kan även göras till den beslutande myndigheten.

Om du inte har rätt till offentligt biträde eller rättshjälp och ändå vill ha hjälp med att föra din talan får du på egen hand skaffa dig ett biträde eller ombud, t.ex. en advokat. Ett sådant ombud måste du betala själv.

Du har alltid rätt att byta ombud.

Om du fått ett offentligt biträde har du under vissa förhållanden rätt att byta offentligt biträde. För att byta offentligt biträde måste du begära ett byte hos förvaltningsrätten och motivera varför du behöver byta. Domstolen kommer därefter att ta ställning till din begäran.

Förvaltningsrätten kommunicerar i första hand handlingar via säker e-post. I de e-postmeddelanden som skickas från domstolen finns en länk, klicka på denna. Du kan då läsa meddelandet, spara det eller skriva ut det. När du har läst meddelandet måste du logga ut från meddelandet och välja ett lösenord, annars kan du inte öppna meddelandet igen. Ett meddelande sparas på servern i 30 dagar, därefter raderas det. Behöver du läsa meddelandet igen, och det inte går att öppna, kontakta domstolen via e-post.

Domstolen hanterar inte handlingar insända via länkar. Det länken hänvisar till får skickas in i annan form, främst som filer i e-post. I undantagsfall går det även att inkomma med handlingarna på exempelvis USB-minne.

Förvaltningsrätten kan hålla muntlig förhandling i mål. Vid en sådan får du komma till domstolen och förklara varför du vill att beslutet ska ändras. Vid den muntliga förhandlingen kommer även företrädare för myndigheten som fattat beslutet att delta.

Förvaltningsrätten håller inte muntlig förhandling i alla mål. Du kan begära att muntlig förhandling ska hållas i ditt mål. Kontakta i så fall förvaltningsrätten, i första hand via e-post. Förvaltningsrätten kommer sedan att bedöma om en förhandling ska hållas eller inte. Förvaltningsrätten kan även be dig att förtydliga varför du vill att en muntlig förhandling ska hållas i ditt mål.

Förvaltningsrätten i Uppsala finns på Stationsgatan 12, intill Uppsala centralstation. Tänk på att komma i god tid innan en eventuell muntlig förhandling börjar, då domstolen har en säkerhetskontroll.

Ersättning till part medges endast i undantagsfall. Vid den muntliga förhandlingen frågar oftast ordföranden om du har haft några kostnader som du vill ha ersättning för. Vänd dig till förvaltningsrätten om du har frågor om ersättningar av olika slag.

Ersättning till vittne kan utgå för kostnad för resa och utebliven inkomst. Mer information om detta finns i kallelsen till den muntliga förhandlingen.

Du kan i vissa fall få hjälp med biljetter för resa till förvaltningsrätten redan innan förhandlingen. Kontakta förvaltningsrätten om du behöver hjälp med detta.

Det går inte att svara på detta förrän målet är avgjort. När målet är avgjort kommer du att få domen skickad till dig.

Det tar olika lång tid att avgöra mål i förvaltningsrätten beroende på typ av mål samt målets karaktär och omfattning. Vissa mål avgörs enligt lag med förtur, det gäller exempelvis mål gällande tvångsvård av unga (LVU), missbrukare (LVM) eller psykiskt sjuka (LPT/LRV). Målen tas upp till slutligt avgörande i den ordning som bidrar till effektivitet och kvalitet i arbetet och i övrigt i den ordning som de kommit in till förvaltningsrätten.

Om förvaltningsrätten har din e-postadress kommer domen skickas dit. I annat fall skickas den via vanlig post till din adress.

Skälen framgår av domen. Förvaltningsrätten har inte möjlighet att ge någon förklaring utöver vad som framgår av domen. Om du behöver ett förtydligande kan du kontakta förvaltningsrätten.

Det betyder att beslutet eller domen inte längre kan överklagas. I vissa fall är det också först då som beslutet eller domen kan verkställas.

Domstolen behöver få en bekräftelse på att du har tagit emot avgörandet. Antingen genom att du skickar in det bifogade delgivningskvittot, skickar en bekräftelse via e-post, använder QR-kod eller ringer till förvaltningsrätten och berättar att du tagit del av det som skulle delges.

Förvaltningsrättens avgöranden kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm. Av överklagandehänvisningen som finns som en bilaga till domen framgår hur ett överklagande går till.

Du kan kontakta den myndighet som har tillsynsansvar över beslutsmyndigheten. Förvaltningsrätten har inte något tillsynsansvar. Om felaktigheterna har medfört att ärendet t.ex. inte är tillräcklig utrett (och om det inte endast handlar om en mindre del som kan åtgärdas hos förvaltningsrätten) kan förvaltningsrätten upphäva beslutet och skicka tillbaka det till beslutsmyndigheten för ny handläggning. Vid ett överklagande prövar förvaltningsrätten annars endast vem som har rätt i sak och inte om handläggningen hos beslutsmyndigheten varit korrekt.

Detta kan den myndighet som fattat beslutet att du ska betala svara på.