Böter, skadestånd och rättegångskostnader

Böter döms framför allt som penningböter eller som dagsböter. Penningböter är en fast summa pengar, till exempel 1 000 kronor. Vid dagsböter anges två tal. Det första talet visar hur allvarligt brottet är och det andra talet bestäms av hur den tilltalades ekonomi ser ut. Ett exempel på dagsböter är 40 dagsböter à 100 kronor - det vill säga 4 000 kronor. 

Betala inom 30 dagar

Har du dömts att betala böter får du ett inbetalningskort från Polismyndigheten. Om du inte betalat inom 30 dagar från det att tiden för att överklaga domen har gått ut, får du en påminnelse. Om du sedan inte betalar inom två veckor lämnas ärendet till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Då tillkommer ytterligare kostnader.

Har du blivit av med inbetalningskortet kan du kontakta polisen via e-post domstolsboter@polisen.se eller via telefon 114 14.

Om domen överklagas

Ett överklagande av domen lämnas in skriftligt till domstolen. I domen eller beslutet framgår när du senast måste ha överklagat och hur du ska göra. Om du lämnar in överklagandet i tid, kan du vänta med betalningen tills hovrätten har beslutat i ärendet.

Har du redan betalat bötesbeloppet? Om din dom ändras av hovrätten och du har betalat in mer än det som hovrätten har dömer ut, kommer Polismyndigheten att betala tillbaka mellanskillnaden till dig.

Om du har fått ett brev från Kronofogden och inte kan betala böterna är det viktigt att du hör av dig till dem. I vissa fall kan du få uppskov, det vill säga få vänta viss tid med att betala. Det kan också vara möjligt att du får dela upp betalningen. Uppskov eller uppdelning av böter kan bli aktuellt om du till exempel är arbetslös, sjuk eller inte kan betala av andra anledningar.

Om du inte betalar frivilligt driver Kronofogden in böterna genom utmätning. Med utmätning menas att Kronofogden tar någonting som du äger, som betalning för böterna.

Företagsbot är en ekonomisk sanktion som kan utdömas vid brott i näringsverksamhet.

En förutsättning för att företagsbot ska vara aktuellt är att näringsidkaren inte har gjort tillräckligt för att förebygga brottsligheten. Företagsbot kan också ges till en person som haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll av verksamheten och har begått brott i utövningen av näringsverksamheten.

En företagsbot är som lägst 5 000 kronor och som högst 10 miljoner kronor.  

Tingsrättens beslut om skadestånd finns i början av domen. Där står det hur mycket du ska betala och till vem. Oftast får du inte någon räkning eller inbetalningskort, men om du har en försvarsadvokat kan du ibland få hjälp att förmedla betalningen.

Den som du ska betala skadestånd till kan vända sig till Kronofogdemyndigheten och begära indrivning innan hen krävt betalning av dig. Med indrivning menas att Kronofogden försöker få dig att betala din skuld.

Om du inte betalar frivilligt kan en utmätning bli aktuell. Det betyder att Kronofogden tar pengar eller någonting som du äger som betalning, till exempel en bil. Därför är det viktigt att du betalar frivilligt och så snabbt som möjligt.

Om du inte betalar frivilligt riskerar du att skulden kommer till Kronofogden för indrivning. I förlängningen riskerar du en betalningsanmärkning. Du blir också skyldig att betala ytterligare kostnader hos Kronofogden.

Frågan om du ska få ett skadestånd prövas i samband med rättegången. Du måste framföra ditt anspråk på skadestånd och lämna eventuell bevisning senast när rättegången börjar, men helst tidigare. 

Det är viktigt att du anger hur mycket pengar du vill ha. Om du vill ha skadestånd för flera olika delar, måste det vara tydligt hur mycket som gäller för varje del. Lämna gärna in ditt skadeståndsanspråk till domstolen skriftligt, före rättegången. Då kan åklagaren oftast hjälpa dig under rättegången.

Bevis på att du drabbats av en skada genom brottet kan till exempel vara kvitton eller ett lönebesked som visar att du haft ett inkomstbortfall på grund av en sjukskrivning.

Om du får rätt till ett skadestånd står det i början av domen.

Döms du för ett brott kan du bli skyldig att betala tillbaka vissa rättegångskostnader till staten. Det som kan bli aktuellt är hela eller delar av kostnaderna för din försvarsadvokat och för målsägandebiträdet. Du kan också få betala för provtagning och analys av alkohol eller narkotika, om resultaten av dessa tester används som bevis mot dig.

I samband med domen beslutar domstolen hur mycket du ska betala tillbaka. Hur stort beloppet blir beror bland annat på de kostnader som har uppstått och vilka förutsättningar du har att betala. Du kommer att få ett krav från Kammarkollegiet med information om hur mycket du ska betala tillbaka.

Om du har frågor om hur kravet räknats fram ska du kontakta Rättshjälpsmyndigheten.

Har du frågor om själva fakturan och hur den ska betalas ska du kontakta Kammarkollegiet.

Mer information finns i kravet som Kammarkollegiet skickar hem till dig.

Har du dömts att betala en avgift till Brottsofferfonden får du ett inbetalningskort från Polismyndigheten. Om du inte betalat inom 30 dagar från det att tiden för att överklaga domen har gått ut, får du en påminnelse. Om du sedan inte betalar inom två veckor lämnas ärendet till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Då tillkommer ytterligare kostnader.

Har du blivit av med inbetalningskortet kan du kontakta polisen via e-post domstolsboter@polisen.se eller via telefon 114 14.

Pengarna som kommer in till Brottsofferfonden används till brottsförebyggande arbete. Det kan till exempel vara att förbättra hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de erbjuds. Fonden finansierar också forskning som ska öka kunskapen om brottsoffer.