En huvudförhandling är det som i dagligt tal kallas för rättegång.
Inledningen av huvudförhandlingen
- När förhandlingen ska börja ropas det ut i domstolens högtalarsystem: ”Rätten håller huvudförhandling i mål mellan åklagaren och NN. Förhandlingen hålls i sal X”.
- De olika personerna som blivit kallade går in och sätter sig på bestämda platser i salen. Den som är åtalad för brottet kallas i domstolen för den tilltalade. Den som blivit utsatt för ett brott är målsägande. Även åklagaren, eventuell försvarare, målsägandebiträde och särskild företrädare för barn går in i salen.
- En tilltalad som är häktad leds däremot in av vakter.
- Den som vill följa rättegången som åhörare kan också gå in.
- Den som ska vittna måste däremot vänta. Vittnet ska nämligen inte påverkas av det som sägs tidigare i rättegången. Vittnet ropas in i salen när det är dags för vittnesförhöret.
- Alla förhandlingar vid domstolen ska som utgångsläge vara offentliga men i vissa fall kan delar av förhandlingen hållas bakom stängda dörrar.
- Stängda dörrar innebär att inga åhörare får följa förhandlingen, varken i salen eller på annat sätt.
- Rätten kan besluta när som helst under en förhandling att en del ska hållas bakom stängda dörrar. Ibland gäller det bara ett förhör och sedan öppnas dörrarna igen.
- Det kan finnas flera anledningar till att delar av förhandlingen inte ska vara offentlig. Det kan vara uppgifter som styrs av offentlighets- och sekretesslagen. Det kan också vara förhör med en person som är under 15 år eller lider av en psykisk störning. Det är vanligt att mål som rör sexualbrott och barnpornografi hålls bakom stängda dörrar.
- Ordföranden inleder förhandlingen med att kontrollera vilka som är närvarande.
- Då brukar ordföranden också kontrollera att eventuella åhörare inte är vittnen som ska höras senare.
- Rätten kontrollerar i samråd med parterna om det finns något hinder mot att börja huvudförhandlingen. Det kan till exempel vara om något vittne inte kan komma eller om det har dykt upp ett nytt bevis som det behövs mer tid till att granska. I så fall kan förhandlingen ställas in och tas om vid ett senare tillfälle. Det är rätten som avgör det.
- Åklagaren går igenom det som står i åtalet, som kallas för stämningsansökan.
- Den tilltalade får ange sin inställning till varje åtalspunkt, alltså säga om hen erkänner eller inte. Ibland kan en tilltalad medge att ha gjort det som står i åtalet men neka till att det skulle ha varit ett brott.
- Den tilltalade kan också svara på om eventuella skadeståndskrav eller andra av åklagarens yrkanden är rimliga. Det vill säga, om den tilltalade fälls för brottet, tycker hen att skadeståndskraven är rimliga eller borde de av någon anledning vara lägre?
- Har den tilltalade en försvarare är det försvararen som svarar för den tilltalades räkning.
- Åklagaren får berätta mer i detalj om varje påstått brott och lägga fram bevisningen. Detta kallas för sakframställning.
- Det kan innebära att åklagaren går igenom vissa delar av förundersökningen, till exempel brottsanmälan, journalanteckningar och andra bevismaterial.
- Det kan också handla om att visa bilder eller filmer som åklagaren tycker att rätten ska känna till.
- Försvararen eller den tilltalade får också möjlighet att kortfattat berätta om de påstådda brotten och bemöta det åklagaren påstått.
Förhören
Eftersom rätten bara får döma utifrån det som sagts under rättegången räcker det inte att vittnesmål finns nedskrivna, exempelvis i polisförhören. De vittnen som åklagaren och försvaret tycker är viktiga måste därför höras igen under rättegången.
- Den person som kan ha utsatts för brottet är målsägande och får vanligtvis börja.
- Åklagaren inleder med att ställa frågor till målsäganden. Därefter får också den tilltalade eller försvararen ställa frågor.
- Även rätten kan ställa frågor till målsäganden för att vara säker på att ha förstått.
- I undantagsfall kan förhöret hållas utan att den tilltalade är i salen. Den tilltalade sitter i så fall i ett annat rum och följer förhöret därifrån.
- Den tilltalade som misstänks för brottet får berätta om sin syn på händelsen.
- Åklagaren får ställa frågor. Finns det en försvarare, ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn får de också ställa frågor.
- Även rätten kan ställa frågor till den tilltalade för att vara säker på att ha förstått.
- Vanligtvis kontrollerar ordföranden om vittnet har någon koppling till den tilltalade. Är det till exempel en familjemedlem kan vittnet ibland få välja att inte ställa upp.
- Vittnet svär vittneseden: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Den som därefter ljuger kan dömas för mened, ett brott som vanligtvis ger fängelse.
- Åklagaren får ställa frågor till vittnet. Finns det en försvarare, ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn får de också ställa frågor. Har den tilltalade ingen försvarare får den tilltalade själv ställa frågor.
- Även rätten kan ställa frågor till vittnet för att vara säker på att ha förstått.
- I undantagsfall kan förhöret hållas utan att den tilltalade är i salen. Den tilltalade sitter i så fall i ett annat rum och följer förhöret därifrån.
- När förhöret är slut kan vittnet vanligtvis själv välja att stanna kvar som åhörare eller lämna salen.
- Vittnet har möjlighet att begära ersättning för förlorad arbetsinkomst eller andra kostnader hen haft för att komma till domstolen.
- Alla förhör spelas in med ljud och bild för att kunna visas i hovrätten om domen överklagas.
- Ljudet är offentligt, men bilden är belagd med sekretess och lämnas inte ut. När målet är avgjort raderas filmerna.
- Om du är åhörare kan du komma med på bild om du sitter direkt bakom någon som förhörs.
- Genom att förhören spelas in behöver ett målsägande eller vittne oftast inte komma till hovrätten för att lämna sin berättelse på nytt.
- I regel är alla som deltar i rättegången på plats i domstolen. Men ibland kan de som ska förhöras få delta via videokonferens. Antingen från en annan domstol eller myndighet, eller hemifrån via dator eller mobiltelefon.
- Vittnen och målsägande kan i vissa fall höras via telefon.
- Det är rätten som avgör om ett förhör kan hållas via videolänk eller telefon.
- En målsägande eller ett vittne som kallats till domstolen kan ha rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst eller andra kostnader man haft för att komma till domstolen.
- Det är staten som betalar ersättning utom i de fall då en tilltalad har begärt att ett vittne ska kallas. Då är det den tilltalade som betalar.
- En tilltalad som frikänns kan få ersättning av staten för vissa kostnader dock inte förlorad arbetsinkomst.
- Offentliga försvarare och målsägandebiträden ersätts för sitt arbete av staten. Den tilltalade kan bli skyldig att helt eller delvis betala tillbaka denna kostnad till staten om hen döms för brottet.
-
Rättegångar och förhandlingar hålls på svenska. Om någon som deltar i rättegången inte behärskar språket kan rätten anlita en tolk. Det kan också gälla den som har svårt att höra, se eller tala.
-
Den som behöver en tolk ska meddela domstolen så tidigt som möjligt. Det är domstolen som avgör vid vilka tillfällen det behövs en tolk.
- Tolken har avlagt en ed vid domstolen och ska översätta allt som sägs så korrekt som möjligt. Tolken måste också vara opartisk.
- Kostnaden för tolkning betalas av staten.
Avslutning av förhandlingen
- Rätten går igenom uppgifter om den tilltalades personliga förhållanden, det kallas även personalia. Det handlar om familjeförhållanden, arbete, om den tilltalade har ett ordningsamt liv i övrigt.
- Rätten tittar också på ett utdrag från belastningsregistret för att se om den tilltalade dömts för brott tidigare.
- Ibland har den tilltalade träffat Kriminalvården för samtal i förväg. Kriminalvården skriver då ett yttrande med information om den tilltalade är lämplig för att göra samhällstjänst eller rekommenderas att gå i ett av Kriminalvårdens program.
- Genomgången har främst betydelse för vilket eventuellt straff den tilltalade ska få.
- Åklagaren lyfter fram de omständigheter och bevis som hen anser talar för att den tilltalade är skyldig.
- Vanligtvis yrkar åklagaren på vilket straff den tilltalade borde få.
- Ett eventuellt målsägandebiträde får också möjlighet att tala för brottsoffrets del.
- Den tilltalade eller dennes försvarare lyfter fram de omständigheter och bevis som talar för att den tilltalade är oskyldig eller att det finns förmildrande omständigheter.
- När alla parter fått slutföra sin talan avslutas huvudförhandlingen och alla utom rättens ordförande, de tre nämndemännen och protokollföraren måste lämna salen.
- Om domen kan avkunnas, alltså meddelas i salen, överlägger rätten direkt. Ordföranden och de tre nämndemännen beslutar tillsammans hur rätten ska döma. När de är klara kallas parter och åhörare in i salen igen. Då redovisar ordföranden hur rätten dömer i målet. Domen skickas sedan till parterna.
- Om rätten behöver längre tid på sig för att besluta om domen berättar ordföranden vilken dag domen beräknas vara klar. Parterna får domen skickad till sig medan andra intresserade kan vända sig till domstolen för att beställa en kopia.
Rättegångsfilm
Filmen är cirka 24 minuter lång och visar ett påhittat fall om en misshandel på krogen.