Historia

Göteborg bildades 1621. Nästan direkt byggdes ett rådhus i trä vid nuvarande Gustaf Adolfs torg. Det var där domstolen och stadens styre skulle sitta. Men då fanns det inte tillräckligt med folk som kunde bemanna domstolen. Det var därför först 1624 som Göteborgs rådhusrätt[1] bildades. Bildandet av domstolen kan spåras tillbaka till ett memorial som kung Gustaf II Adolf utfärdade den 23 februari 1624 där han angav hur staden skulle styras:

”Memorial för dett ny tillsatte Giöteborgiske Stads Rådett [//] hwar efter H:[ans] K:[ungl.] M:[ajestä]t will att Stads Regeringen skall företagen warda” [s. 67—68].

Tolv rådmän skulle väljas till stadens regering - fyra svenska, tre tyska, tre nederländska och två skottar:

”Så hafwer H: K: Mt af Konungzligh macht och myndighet gott befunnet […] att wällia låtha Tolf Rådhmän, Fyra Swenske, Tree Tyske, Tree Nederlendske och Twå Skottar som Stadsens Regering förestå skole” [s. 68].

Rådet skulle sammanträda alla måndagar, onsdagar och lördagar och döma efter Sweriges Stads Lagh, gällande statuter och recesser samt bästa samvete:

”Gemene Rådet skole effter Sweriges Stads Lagh* alle Rådhstugu dagar tillstädes komme som äre Måndagen, Odens och Lögardagen och de alle saker rann-saka, skärskåda och dömma effter Sweriges Stads lagh, Loflige Statuter (stadgar, bestämmelser) och Recesser (överenskommelser, beslut) och bäste Sammweto [s. 70].”

Den första gamla rådhusbyggnaden i trä från 1621 revs efter några år och ersattes av ett nytt rådhus. Det förstördes dock i den stora stadsbranden 1669. Ett nytt rådhus fick byggas som stod klart 1672. Det står kvar idag vid Gustaf Adols torg. Under årens lopp har flera om- och tillbyggnader gjorts. En av de mer omfattande var de som genomfördes på 1930-talet av Erik Gunnar Asplund. Då fick rådhuset en för tiden väldigt modern tillbyggnad. Göteborgs tingsrätt hade sin verksamhet i det gamla rådhuset fram till februari 2010 då man flyttade in i sina nuvarande lokaler. Då hade domstolen bedrivet verksamhet i den gamla byggnaden i över 330 år.

Göteborgs tingsrätt har idag ett upptagningsområde som är mycket större än när rådhusrätten bildades 1624. Under årens lopp har flera mindre domstolar lagts ned och blivit en del av Göteborgs tingsrätt, däribland domstolarna i Sävedalen, Mölndal, Stenungssund och Orust/Tjörn. Idag omfattar Göteborgs tingsrätt kommunerna Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille och Öckerö.

 

[1] Före 1971 kallades alla domstolar i städerna för rådhusrätter och domstolarna på landet för häradsrätter. Genom en reform 1971 kom de i stället att kallas för tingsrätter.

Kung Gustav II Adolfs memorial till rådet i Göteborg

Här under följer avbildningar av memorialet samt transkription. 

Originalet finns bevarat på Riksregistraturet för 1624 (s. 67—74).

Memorial 1624, s 68 vänster
Memorial 1624, s 68 höger
Memorial 1624, s 70 höger

Transkribering av memorialet

Memorial för dett ny tillsatte Giöteborgiske Stads Rådett [//] hwar efter H:[ans] K:[ungl.] M:[ajestä]t will att Stads Regeringen skall företagen warda. Actum.

[s. 68]

Alldenstundh här uthj staden Götheborgh icke finnes ämbne [ämne] på sådanne män som det höga Rådet fullkombligen kan blifwa besatt medh, och Staden efter privilegierne administreret warda. Så hafwer H: K: Mt af Konungzligh macht och myndighet gott befunnet, så lenge och in till dess Staden --- mehr tillwexa kan, och medh sådanna män försedd warda, som der till tienlige äre, att wällia låtha Tolf Rådhmän, Fyra Swenske, Tree Tyske, Tree Nederlendske och Twå Skottar som Stadsens Regering förestå skole på dett att dhe måge lefwa uthj större enighet, och med mehra Alfwar och flijt efterkomma, hwadh dehras dragande Kall och Embete fordrar och kräfwer Till hwilken --- H: K: Mt hafwer dem detta Memorial förestella låtedt, hwar effter dhe sigh rätta skole.

Först Kyrkiowesendett belangar skall superintendens eller Stadsens Kyrckioherde bekomma den rättighet, såsom pastores eller kyrckioherdar uthi Stockholm, eller andre wälbefolkadhe Städer här i Rijkett bekomme pläga. Och omsedt H: K: Mt nådeligen consenteret och bewilliadt hafwer att de Tydske en Särskildt Predikant och Församling hafwa måge, Så will H: K: Mt dock likwel att dhe icke mindre hwadh Kyrko disciplinen wedhkommer, blifwa under en Superintendente och Kyrkioherde, och alle Consistoriali ska saker som uthi begge församblingarne förefalla kunne, defereres och skiutas till sielwa Consistorium der utinnen Superintendens Presidera skall, och Predikantter i den Tyske Församblingen, även så wäl som dhe Swenske der till Comparera när han fordrat warder. Och skola dhe uthi den Tyske Församblingen äwen så wäl som dhe Swenske göra Superintendenti Kyrkioheerde rettigheter, bådhe uthi Påskamål, Lijktal och annadt, och deras Predikantt låtha sigh nöija med dett Salario som uttwisat blifwer. [//]

mögeligitt är, att alle dhe saker som på den Månaden och medan hans praesidentskap wahrar beslutas, och medge innan dess förlopp exequerade warda. Men der sådant genom något lagligit upskof förhindrades och Jerih fatalia [Jerikos öde?] icke någon execution strax tillsedde, Skall han saken handfånga [= överlämna?] den andre, som uthi nästa Månadt succederer, att han der utinnen effter såsom då beslutatt warder, på dett flitigaste exequera låthe. [//]

[s. 70]

Till dett 8. Lijka såsom de --- Män som uthi Privilegierne Skeppen kallade warda, böre administrera alle Criminal och hals saker. Så skole och uthi lijka motto desse Tolff Rådhmän hafwa machtt samme saker bådhe uthi dömmande och Executionen att fortfahra [fortsätta, pågå], effter såsom b.te privilegier inneholla och förmehla [förmäla?].

Till dett 9. Gemene Rådet skole effter Sweriges Stads Lagh alle Rådhstugu dagar tillstädes komme som äre Måndagen, Odens och Lögardagen och de alle saker rannsaka, skärskåda och dömma effter Sweriges Stads lagh, Loflige Statuter och Recesser och bäste Sammweto förmå/finna på [/] hwilken Lagen sigh funderer och så laga att Partterne icke länge uppeholdne blifwa, uthan sakerne på dett fliderligaste till en enda förde warda, och ingaledes sigh absentera eller draga någon wägh derifrån, med mindre dett skeer medh hela Rådsens Jaa och samptycke. Och der dhe för anliggande wärff och ährendelig förrehste moste, då skole någre aff dhe 12, som tillijka med desse uthi wahlet fram stellte wordo, så lenge blefwa uthi deras Stad igen, På dett Justicien icke desto mindre må administreret warda, och allttidh sin fullkomblige fortgångh hafwa. Doch skole alldrigh mehra änn fyra af Rådet tillijka bortta wara.

Transkription utförd Daniel Spindel 2023.

Förklaringar

Kursiverad text : Osäkert

--- : Otydbart

[//] : Sidbrytning

Uppdaterad
2024-02-05