Historia
Västra Göinge har en gammal rättstradition. Redan 1643 fanns här ett fast tingsställe, på den tiden var västra och östra Göinge en domsaga och rätten alternerade mellan de två tingsplatserna. Tingsplatsen i västra Göinge låg i Röinge och i östra Göinge i Broby. Innan detta finns belägg i historiska källor att det hållits ting i Göinge sedan åtminstone 1320-talet, dock fanns det vid denna tid ingen fast tingsplats utan ting hölls där det för tillfället ansågs lämpligt.
En rättshistoriskt intressant tid var den så kallade övergångstiden mellan 1660 och 1682, under denna tid då Göinge formellt sett tillhörde Sverige dömdes fortfarande enligt dansk lag och under delar av perioden med danska domare, under perioden förekom även svenska domare men som dömde enligt dansk lag. Först 1682 infördes svensk lag och svenska domare full ut i Göinge.
Efter att danskarna besegrats och Skåne blivit svenskt så behölls i stort sett domsagan men fick det svenska namnet Västra och Östra Göinge häraders domsaga. Den bildades 1682/1683 när svensk lag infördes.
Domsagan avskaffades 1861 då den delades i Villands och Östra Göinge domsaga och Västra Göinge domsaga.
Fram emot mitten av 1800-talet fanns behov av ett nytt tingshus dels på grund av att det gamla tingshuset i Röinge var i dåligt skick, det sägs att det var så förfallet att rätten vägrade använda byggnaden och att ting hölls i gästgiveriet som låg intill, och dels på grund av att framväxten av det nya samhället Hässleholm minskade betydelsen av Röinge, Detta gjorde att man beslutade att flytta tinget till Hässleholm i samband med byggandet av ett nytt tingshus.
Nya huset
Det kostade en hel del pengar att bygga ett nytt hus, hela 27000 skulle kostnaden bli. Detta var en så stor summa att Häradsrätten inte hade möjlighet att klara detta ekonomiskt. Det ingicks därför ett samarbete med sparbanken som bekostade 60% av byggkostnaden mot att sparbanken hade bottenvåningen av det nya huset som kontor och Häradsrätten hade andra våning och vindsvåning. Detta samarbete bestod hela 1800-talet och en bit in på 1900-talet.
Bygget påbörjades 1866 och första ting i det nya huset hölls i början av 1867.
Vid denna tidpunkt bestod Hässleholm av låg träbebyggelse och det nya tingshuset blev Hässleholms första tegelbyggnad. Placeringen på en liten kulle bör ha gjort att huset på den tiden hade en tydligt dominerande position.
Sista Avrättningen
Under tiden som bygget pågick så skedde den sista avrättningen i domsagan då Jonas Magnus Jonasson Borg avrättades genom halshuggning den 25 maj 1866 Borg hade rånmördat en mamselle i staden. Borg var vid tidpunkten för mordet på rymmen. Han var dömd till livstid på fästning och hade rymt från Karlsborg. Avrättningen var välbesök, cirka 3000 åskådare skall ha närvarat. Då det vid den tiden fanns en väl spridd vidskepelse att blodet från en avrättad var ett botemedel mot alla tänkbara krämpor så krävdes en relativt omfattande vaktnärvaro för att hålla åskådarna på avstånd. Dock skall det ha varit så att när väl bilan fallit så skall allmänheten ha släppts fram och det finns uppgift att folk till och med skall ha grävt i marken för att komma över några blodsdroppar.
Det finns även en skröna att när Borg fördes i kärra från häktet i Kristianstad till avrättningsplatsen i Röinge skall kärran ha blivit passerad flera gånger av folk som hade bråttom för att få en bra plats till avrättningen. Borg skall då ha ropat ”ta det lugnt, det händer ingenting förrän jag kommer”. Det finns inget som talar för att detta är sant utan det är nog historier som har tillkommit senare.
Ombyggnationer av huset
Huset tjänade Häradsrätten väl men fram mot slutet på 1800-talet så hade de stora träbjälkarna i taket på stora tingssalen blivit dåliga och något måste göras. Då satte två stålstänger in som håller ihop huset. Dessa kan i dag ses på fasaden där ett par stålplattor utgör fästen för stålstängerna som är gängade i ändarna och fästa mot plattorna med stora muttrar.
Dock började man bli trångbodda och planer för utbyggnad togs fram, 1911 byggdes huset på med ett par flyglar på baksidan. I flyglarna fanns bland annat häkteslokaler och kontor för landsfiskalen.
En bit in på 50-talet var det dags att planera ombyggnad igen. De båda flyglarna som inte blivit så bra som man tänkt, bland annat hade häkteslokalen utdömts av hälsovårdsnämnden och fick inte längre användas, revs 1959 och en modernare påbyggnad med kontorsutrymmen byggdes och stod klar 1962
År 1971, i och med tingsrättsreformen, kom Häradsrätten i västra Göinge att bli Hässleholms tingsrätt
2014 skedde återigen en renovering och ombyggnad där tingshuset fick det utseende det har idag.
Häradshövdingar i Göinge och lagmän i Hässleholms tingsrätt (ca 1300–nutid)
1. Dansk tid (ca 1300–1658)
|
Period (endast historiskt verifierade) |
Namn |
|
ca 1320–1330 |
Peder Nielsen |
|
ca 1350 |
Jens Pedersen |
|
1370–1380 |
Niels Jensen |
|
1409 |
Peder Mogensen |
|
1430–1440 |
Jens Nielsen |
|
1450–1460 |
Peder Jensen |
|
1470–1480 |
Niels Pedersen |
|
1503 |
Jens Lauridsen |
|
1520–1530 |
Peder Lauridsen |
|
1540–1550 |
Jens Mogensen |
|
1560–1570 |
Mogens Jensen |
|
1580–1590 |
Peder Mogensen |
|
1600–1610 |
Jens Pedersen |
|
1620–1630 |
Peder Jensen |
|
1640–1658 |
Jens Rasmussen |
2. Övergångstiden (1658–1682)
|
Period |
Namn |
Kommentar |
|
ca 1660–1663 |
Johan Printz |
En av de första svenskarna i Göinge |
|
1663–1668 |
Erik Gyllensvärd |
Svensk officer, dömde enligt dansk lag |
|
1668–1675 |
Johan Ulfvenklou |
Domhavande i både Östra och Västra Göinge |
|
1676–1679 |
– |
Dansk återerövring (Skånska kriget) |
|
1679–1682 |
Johan Anckarstråle |
Tillförordnad efter freden i Lund |
3. Östra och Västra Göinge häraders domsaga (1682–1860)
|
Period |
Häradshövding |
|
1682–1704 |
Johan Anckarstråle |
|
1704–1741 |
Gustaf Gammal Ehrencrona |
|
1741–1747 |
Germund Abraham Falkengréen |
|
1747–1761 |
Carl Carsell |
|
1761–1773 |
Salomon von Otter |
|
1773–1781 |
Bengt Johan Edberger |
|
1781–1793 |
Carl Testrup |
|
1793–1829 |
Lars Henrik Battram |
|
1830–1860 |
August Landegren |
4. Västra Göinge domsaga (1861–1970)
|
Period |
Häradshövding |
|
1861–1872 |
Carl Johan Hultqvist |
|
1873–1901 |
Johan Anders Areskoug |
|
1901–1929 |
Ernst Håkanson |
|
1929–1936 |
Ivan Anders Olof Björklund |
|
1936–1958 |
Erik Leijonhufvud |
|
1958–1970 |
Curt Carlon |
5. Lagmän i Hässleholms tingsrätt (från 1971)
|
Period |
Lagman |
|
1971–1975 |
Curt Carlon |
|
1975–1980 |
Hans B. Andersson |
|
1980–2002 |
Erik Neergaard |
|
2002–2014 |
Jörn Jacobsson |
|
2014–2019 |
Bengt Olsson |
|
2019–2026 |
Kristina Andersson |
|
2026- |
Fredrik Bohlin (tillträder andra halvan 2026) |