Särskilda skäl för att ersätta distansförsvarare för merkostnader

Mål: Ö 5945-18
Det krävs särskilda skäl för att en offentlig försvarare som har sin verksamhet långt ifrån domstolsorten (distansförsvarare) ska få ersättning av staten för merkostnader i form av tidsspillan och utlägg. Högsta domstolens avgörande tar sikte på vad som kan utgöra särskilda skäl och hur prövningen ska ske i högre rätt av ett överklagat positivt förhandsbesked.

Särskilda skäl föreligger främst när förordnandet av en distansförsvarare föranleder merkostnader i form av tidsspillan och utlägg, men där omständigheterna i övrigt innebär att kostnaden inte blir avsevärt högre än för en lokal försvarare. Så kan vara fallet när det inte finns någon på orten med särskilda kunskaper på det aktuella området eller när försvararen redan är insatt i målet.

Det finns ett visst utrymme att ta hänsyn också till andra omständigheter, t.ex. att sakens beskaffenhet eller målets speciella karaktär motiverar ett särskilt hänsynstagande till betydelsen för den misstänkte att få den av honom eller henne begärda försvararen. Det krävs något alldeles särskilt för att sådana omständigheter ska kunna medföra en rätt att få merkostnader ersatta av allmänna medel. Enbart det förhållandet att brottsligheten är av allvarligt slag och att den misstänkte riskerar ett långt fängelsestraff bör i allmänhet inte anses utgöra ett sådant undantagsfall som kan föranleda bedömningen att det föreligger särskilda skäl.

Den misstänkte eller den föreslagna offentliga försvararen kan begära att domstolen meddelar ett förhandsbesked. Syftet är att skapa förutsebarhet och är ofta avgörande för att en distansförsvarare ska ta uppdraget. Den lojalitetsplikt som uppstår mot klienten innebär att försvararen sällan kan frånträda uppdraget. Prövningen i högre instans av ett överklagat positivt förhandsbesked bör därför grundas på de omständigheter som då är aktuella.

Det aktuella fallet gällde en advokat från Stockholm som förordnats som offentlig försvarare i ett mål om grovt narkotikabrott och fått ett positivt förhandsbesked av Norrköpings tingsrätt, vilket sedan ändrats av hovrätten.

Högsta domstolen delar hovrättens bedömning att det inte fanns tillräckliga skäl för tingsrätten att meddela ett positivt förhandsbesked. Vid tidpunkten för prövningen i hovrätten var dock distansförsvararen väl insatt i ärendet och det kunde antas att merkostnaderna inte skulle bli avsevärt högre än vad den totala försvararkostnaden i målet skulle bli om en ny och lokal försvarare hade förordnats. Högsta domstolen anser därför att det föreligger särskilda skäl och har fastställt tingsrättens positiva förhandsbesked.