Det kunde inte anses föreligga tvist

Mål: Ö 1757-19
I ett lagfartsärende ansågs sökandens rätt till fastigheten inte som oviss. Det fanns därför inte skäl att förelägga sökanden att inleda rättegång utan lagfart skulle beviljas.

Med stöd av ett gåvobrev sökte två personer lagfart på en fastighet på Väddö utanför Norrtälje. I ärendet invändes att gåvobrevet inte gav uttryck för givarens vilja.

Enligt jordabalken ska Lantmäteriet inte bevilja lagfart utan i stället förelägga sökanden att inleda rättegång om sitt förvärv, om myndigheten anser att det råder tvist om rätten till fastigheten. Lantmäteriet ansåg att det, trots invändningen, inte förelåg tvist om förvärvet och beviljade därför lagfarten.

Högsta domstolen har nu kommit till samma slutsats.

I avgörandet redovisas hur man ska se på frågan om det föreligger tvist om sökandens rätt. Ett föreläggande ska ges bara om Lantmäteriet vid en samlad bedömning av den tillgängliga utredningen anser att det råder ovisshet om sökandens rätt. I detta fall var det inte motiverat med ett föreläggande.