Syftet med avtalet får inte vara att arrendatorn ska bedriva jordbruk på arrendestället. I så fall är avtalet ett jordbruksarrende.
Med uttrycket ”uppföra eller bibehålla byggnad” menas att arrendatorn antingen bygger en byggnad eller övertar en byggnad från en tidigare arrendator. Det viktiga är att byggnaden inte är ett fastighetstillbehör, det vill säga ägs av fastighetsägaren. I så fall kan det vara ett hyresavtal i stället.
Dessutom får byggnaden inte vara av mindre betydelse för näringsverksamheten. Om exempelvis näringsverksamheten huvudsakligen bedrivs på en annan fastighet och byggnaden bara ska användas för att ställa in lite enkla redskap är avtalet troligen inte ett anläggningsarrende.
Ett avtal om anläggningsarrende måste vara skriftligt för att vara giltigt. Undantag gäller vissa avtal som har ingåtts före den 1 juli 1968.
Arrendetiden
Med arrendetiden avses den tidsperiod under vilken avtalet normalt sett inte kan sägas upp. Arrendetiden bör anges i avtalet.
Om arrendetiden är kortare än ett år eller om avtalet ska löpa på arrendatorns livstid är det inte ett anläggningsarrende.
Om det i avtalet står att avtalet löper tills vidare eller om avtalet saknar uppgift om arrendetid gäller en lagstadgad arrendetid på fem år.
Avtalet kan sägas upp till utgången av arrendetiden. I vissa fall, bland annat om arrendatorn gör sig skyldig till ett allvarligt brott mot avtalet (förverkande), kan avtalet sägas upp till en tidigare tidpunkt.
Om uppsägning inte sker i rätt tid och på rätt sätt inför utgången av arrendetiden förlängs avtalet för en ny period med en tid som motsvarar arrendetiden, dock längst fem år. Parterna kan avtala om annat i den frågan.
Ett avtal om anläggningsarrende är inte bindande för en längre arrendetid än 50 år. Om det finns en detaljplan i området är avtalet som längst bindande under en arrendetid om 25 år. Tiden räknas från den dag ni ingick avtalet. Avtalet blir inte automatiskt ogiltigt om maximitiden överskrids, men både jordägaren och arrendatorn har då rätt att säga upp avtalet. Tidsbegränsningarna gäller inte om staten upplåter marken.
Dessa tidsbegränsningar avser bara arrendetidens längd. Om man har en kortare arrendetid där avtalet förlängs upprepade gånger för en ny period, kan avtalet som sådant pågå längre tid.
Arrendeavgiften
Jordägaren ska ha ersättning från arrendatorn. Det vanligaste är att ersättningen är bestämd i pengar (arrendeavgift). Om det står i avtalet får avgiften räknas om efter ett allmänt index, till exempel konsumentprisindex.
Avgiften kan också bestämmas helt eller delvis på särskilt sätt, exempelvis som en andel av arrendatorns intäkter eller produktion. Men det är också möjligt att ta ut ersättning i andra former, till exempel genom varor eller tjänster.
Om det inte står något annat i avtalet ska avgiften betalas senast tre månader före arrendeårets utgång. Om arrendatorn inte betalar i tid kan jordägaren vända sig till kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande.
Exempel på innehåll i avtalet
Arrendeavtalet bör innehålla följande:
- Parterna (namn, personnummer/organisationsnummer, kontaktuppgifter)
- Arrendestället (fastighetsbeteckning eller motsvarande, karta kan användas som bilaga)
- Syftet med upplåtelsen (användningen och rätten att ha byggnader)
- Arrendetiden (se ovan)
- Uppsägningstid (tidpunkt då avtalet senast måste sägas upp)
- Förlängningstid vid utebliven uppsägning (se ovan)
- Ersättningen (avgift, indexklausul, betalningstidpunkt)
- Andra villkor som parterna är överens om
De flesta regler för anläggningsarrende är dispositiva. Det innebär att parterna till stor del är fria att avtala hur de vill. För vissa tvingande lagregler kan man ansöka om dispens hos arrendenämnden.
Villkoren för arrendestället måste stå i det skriftliga avtalet för att vara giltiga. Det gäller även ändringar och tillägg.
Ta gärna hjälp av en advokat eller annan jurist när du tar fram avtalet.
Arrendenämnden ger inte ut formulär för arrendeavtal och hjälper inte till att skriva avtal.